Journalen

Alla invånare som har fyllt 16 år kan ta del av sina journalanteckningar i Journalen. Man kan till exempel se anteckningar från vårdbesök, information om vaccinationer, remisser, diagnoser, tandvård, läkemedel och provresultat. Vårdnadshavare kan också se uppgifter om sina barn till dess att de fyller 13 år.

Målet är att det i slutet av 2020 ska gå att ta del av all information som dokumenteras i regionfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Det har alla regioner gemensamt kommit överens om.

Invånarna når Journalen genom att logga in i 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Informationen som visas i Journalen kommer från de vårdgivare som har anslutit till tjänsten. Regioner, kommuner och privata vårdgivare som är offentligt finansierade kan visa upp information från sina vårdinformationssystem i Journalen.

Bidrar till patientens egenmakt och delaktighet

Att kunna läsa sin journal inför ett vårdbesök gör att många känner sig bättre förberedda och mer informerade om sin egen hälsa. Det kan också vara en trygghet att efter vårdbesöket kunna gå igenom anteckningarna hemma i lugn och ro.

För personer som ofta är i kontakt med vården, exempelvis personer med kroniska sjukdomar, kan det spara mycket tid att slippa ringa och begära ut journalkopior för att löpande kunna ha kontroll på sin egen hälsa och vård.

Forskning och utvärderingar visar att patienter som får tillgång till sina journaler vill veta så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt. När patienterna blir mer pålästa om sin egen hälsa får de en ökad kunskap om sin hälsosituation, ökad kontroll över sin vårdsituation och en ökad upplevelse av delaktighet. Forskning visar också att ju mer information som blir tillgänglig desto högre förtroende visar patienterna för sjukvården.

På så sätt bidrar Journalen till att stärka invånarens egenmakt och delaktighet. Samtidigt ökar vårdkvaliteten och kostnadseffektiviteten inom hälso- och sjukvården.

Nyttan ökar ju mer information som visas i Journalen

Alla regioner gör information från sina vårdinformationssystem synlig för invånaren i Journalen. Även en del kommuner och offentligt finansierade privata vårdgivare gör det.

Hur mycket information som visas varierar mellan vårdgivarna. En anledning till det är att vårdgivarna har gjort olika bedömningar av hur och när invånaren ska kunna ta del av informationen.

Exempelvis ger vissa vårdgivare invånaren möjlighet att se informationen direkt när den har förts in i journalen, medan andra visar den med viss fördröjning. Fördröjningen innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen hinner ta kontakt med invånaren om de har oroande saker att berätta. Vårdgivarna har även gjort olika bedömningar av vilken journalinformation de anser är för känslig för att visa upp.

Ju mer information som invånarna kan ta del av i Journalen, desto större blir nyttan med tjänsten.

Information som visas i Journalen

I dokumentet nedan kan du se vilka typer av information som vårdgivarna visar upp i Journalen.

Vårdpersonal kan se uppgifterna i Nationell patientöversikt

De uppgifter som invånaren kan se i Journalen kan även vårdpersonal ta del av i Nationell patientöversikt. En förutsättning är att invånaren har gett sitt samtycke och att vårdpersonalen behöver uppgifterna för att kunna behandla invånaren.

Regioner, kommuner och privata vårdgivare som är offentligt finansierade kan visa upp journalinformation från hälso- och sjukvård och tandvård för invånaren i Journalen.

Även organisationer som har blivit godkända som agenter har möjlighet att ansluta system som en eller flera av Ineras kunder ska använda för att göra information synlig i Journalen.

En agent får inte själv göra information synlig i Journalen.

Alla regioner har gemensamt kommit överens om en målbild och ett antal styrande principer för hur invånare ska kunna ta del av sin egen journalinformation i Journalen.

Målbilden är att vid utgången av år 2020 ska alla invånare som fyllt 16 år ha tillgång till all information om sig själva som dokumenteras i regionfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård. Informationen ska göras tillgänglig direkt när den är införd i patientjournalen.

Vårdnadshavare ska också ha tillgång till barns information tills barnet fyller 13 år. I enskilda fall ska det gå att förlänga eller förkorta vårdnadshavarens tillgång till barnets information, samt tidigarelägga barnets egen tillgång till sin information.

För att ansluta till Journalen behöver din organisation vara ansluten till flera av Ineras andra tjänster.

Identifieringstjänst SITHS används för säker identifiering. Det behövs både i de system som gör information synlig i Journalen, och för identifiering av personal som loggar in i administrationsgränssnittet.

Katalogtjänst HSA används för styrning av användarnas behörighet. Det används också för att invånaren ska kunna se hos vilken vårdgivare informationen finns.

Säkerhetstjänster behövs för hantering av spärrar och åtkomstloggar.