API:er i välfärdsteknik
Under 2022 genomfördes en förstudie med syfte att beskriva kommunernas utmaningar när det gäller digitalisering inom området välfärdsteknik. Arbetet resulterade i en rapport och förslag på fortsatt arbete.
Om förstudien
För att ge stöd och trygghet i hemmet till äldre och funktionshindrade används idag en hel del tekniska lösningar som mobila trygghetslarm, trygghetskameror, digitala lås, läkemedelsautomater och enheter för digital tillsyn. Denna typ av lösningar brukar kallas för välfärdsteknik.
Många kommuner upplever att det är svårt att konkretisera sina behov och veta vilka krav de ska ställa på leverantörerna av välfärdsteknik. Ofta sker också upphandlingar av olika typer av välfärdsteknik i stuprör, vilket leder till att de olika lösningarna inte fungerar tillsammans på ett bra sätt. Det gör att brukare och omsorgspersonal behöver hantera många olika tekniska enheter, och kan behöva mata in samma information på flera ställen.
Undersökte möjligheterna för nationellt arbete kring API:er i välfärdsteknik
Förstudiens uppdrag var att ta ett första steg i att etablera ett nationellt arbete kring API:er inom området välfärdsteknik. API:er är specifikationer som beskriver hur system ska utformas för att kunna utbyta information med varandra. Uppdraget var också att initiera ett genomförandeprojekt som kunde följa efter det att förstudien var färdig.
Förstudien var en del av det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige, som är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Inera var projektledare och förstudien genomfördes i samverkan med kommuner och SKR.
Slutsatser och rekommendationer
Förstudien kom fram till att det ofta saknas kunskap och resurser hos kommunerna inom välfärdsteknik, vilket begränsar nivån på upphandlingar. Det saknas också ett forum för koordinering av dialog på nationell nivå mellan kommunerna och leverantörerna om övergripande frågor som standarder och målarkitektur.
Förstudien identifierade ett antal befintliga, standardiserade API:er som kan vara lämpliga att använda inom välfärdsteknik, och även ett antal områden där dessa API:er skulla kunna skapa nytta. Men för att nyttan ska uppstå behöver API:erna avgränsas och anpassas till kommunernas behov, samt uppfylla krav på säkerhet. En referensarkitektur är ett lämpligt sätt att adressera dessa behov.
Förstudien rekommenderade att ett uppdrag startas för att ta fram en referensarkitektur för välfärdsteknik. Ett sådant arbete har redan initierats på Inera.