Sammanhållen planering på 1177 ska stödja omställningen till Nära vård

Omställningen till Nära vård som pågår på lokal, regional och nationell nivå innebär ett mer personcentrerat arbetssätt med ökade möjligheter för patienten att vara delaktig i sin egen vård och omsorg. Projektet Sammanhållen planering på 1177 ska stödja Nära vård-omställningen, bland annat genom att erbjuda lättillgängliga översikter som samlar den information som är mest relevant för stunden. Där ska individen exempelvis kunna överblicka sina vårdkontakter, bokade tider, planerade insatser, läkemedel, provtagning, egenvård och individanpassad patientinformation.

– En drivkraft bakom det här arbetet är att svensk hälso- och sjukvård trots medicinska resultat i världsklass fortfarande har utmaningar med delaktighet, tillgänglighet, samverkan och samordning. Sammanhållen planering är ett sätt att underlätta och stödja framför allt den som har långvariga kontakter med vården eller den som är inne i ett vårdförlopp med många olika kontakter att hålla reda på, säger Kristina Stensson Ljungdahl som projektleder Sammanhållen planering på Inera.

Ett gediget förarbete har gjorts med kartläggning och analys av behov hos såväl olika patientgrupper som personal i vård och omsorg. Arbetet omfattar bland annat en förstudie och flera pilotprojekt avseende vårdplanering. Dessutom har många lärdomar dragits av arbetssätt i olika slags vårdplaner såsom cancerområdets Min vårdplan cancer.

– I ett arbete kallat Förbättrad användarupplevelse på 1177 tog vi förra vintern bland annat fram skisser på hur en sammanhållen översikt skulle kunna se ut på lång sikt. Då deltog även en arbetsgrupp från regionerna, så vi har en bra grund med genomarbetade idéer att utgå ifrån när vi inom kort börjar planera för utveckling, säger Kristina Stensson Ljungdahl.

Sammanhållen planering är starten på en långsiktig arbetsinsats för att ena regioner och kommuner om vilken information man ska kunna dela med varandra samtidigt som invånaren ges möjlighet att se denna information samlad i översikter över sin hälsa, vård och omsorg. Arbetet med Sammanhållen planering på 1177 är också en viktig insats för att uppnå målbilden för 1177 som fastställdes under 2023.

– Projektets första etapp, som beräknas pågå i ett och ett halvt år, har nyligen påbörjats och ska stegvis resultera i en personlig översikt med samlad information om sådant som redan finns i inloggat läge på 1177 men idag är spritt på olika platser. Till exempel rör det sig om provsvar och bokade tider, säger Kristina Stensson Ljungdahl.

En central förutsättning för att Sammanhållen planering på 1177 ska skapa nytta är att huvudmännen säkerställer att alla berörda vårdinformationssystem hos olika vårdgivare är anslutna till den nationella infrastrukturen så att relevant information kan delas. Detta kan innebära att vårdgivarna behöver ställa nya krav på sina systemleverantörer.

– Det långsiktiga arbetet handlar mycket om att vi nationellt måste enas om hur viss information, som exempelvis fast vårdkontakt och dokumenterad överenskommelse, ska definieras och användas i vårdinformationssystemen. I projektet kommer det att finnas en arbetsgrupp med informatiker och verksamhetsexperter som jobbar med detta. Även kommunerna behöver involveras och inledningsvis kommer projektet att stödja en länsvis samverkan mellan några regioner och kommuner för gemensam behovsinventering och gemensamma definitioner, säger Kristina Stensson Ljungdahl.

Arbetet kommer till en början att fokusera på utveckling av arkitektur, informatik och standarder, med ambition att under det första året förbättra användarupplevelsen i sin helhet och underlätta för användare som loggar in på 1177.se. Projektets första etapp kommer inte resultera i en stor release, i stället görs utvecklingen stegvis i de befintliga 1177-tjänsterna och resultatet blir nya sätt att presentera information för invånaren.

– Personal i hälso-och sjukvården ska på sikt kunna få tillgång till relevanta delar av de övergripande och personifierade vyerna som patienten ser, i den utsträckning deras roll ger behörighet. Den långsiktiga målbilden innefattar även att närstående ska kunna ta del av information för att stödjas i en mer aktiv roll, men då krävs ändringar i nuvarande lagstiftning, säger Kristina Stensson Ljungdahl.