Morgondagens 1177 möter mångfacetterat behov
Det senaste året har Inera tagit fram en ny bredare målbild för 1177 i linje med omställningen till nära vård som syftar till att stödja ett mer personcentrerat arbetssätt. "Att alla regioner nu har ställt sig bakom målbilden är oerhört glädjande. Det gör att den blir styrande för vårt gemensamma arbete att stärka 1177 som Sveriges självklara samlingsplats för invånarnas hälsa, vård, omsorg och tandvård", säger Ineras affärsområdeschef Sofie Zetterström.
1177 är ett av Sveriges starkaste varumärken som alla regioner samverkar kring för att nå ut till sina invånare med regionens samlade utbud av digitala vårdtjänster. Inte minst under pandemin blev det uppenbart vilken central roll denna samlingsplats för svensk hälso- och sjukvård hade för att möta de behov som uppstod.
Varför behövs en ny målbild för 1177?
Sofie Zetterström, affärsområdeschef för 1177 och kunskapstjänster på Inera, förklarar att det pågår flera förändringar som driver på utvecklingen:
– Bland annat visar kommunerna allt större intresse och vi genomför pilottester för att titta på hur kommunal vård och omsorg ska kunna omfattas av 1177. En annan stor förändring är att regionerna själva satsar mycket på digitalisering i form av appar för vårdmöten, tjänster för olika diagnosgrupper och liknande. Det innebär att det finns väldigt många lösningar med olika avsändare och varumärken, vilket gör det svårt för invånare att navigera i utbudet.
– Dessutom har vi hela omställningen till nära vård där samverkan kring ett antal värden och effektmål är centralt för att börja jobba mer personcentrerat och uppnå en god och jämlik vård. Allt detta gör att 1177-varumärket måste breddas.
Hur kopplar den nya målbilden till en breddning av varumärket 1177?
– Vi ser att 1177 inte bara kan vara lika med de tjänster som Inera tillhandahåller inom varumärket, utan regionerna måste också kunna märka upp sina digitala tjänster med 1177 som en igenkänning för invånarna – ett slags paraplyvarumärke som man känner igen och associerar med kvalitet. Målbilden kan uppfyllas med både nationellt gemensamma tjänster och regionala eller lokala tjänster.
– Men det behöver finnas gemensamma nämnare, så att alla går mot samma effektmål och erbjuder ungefär samma möjligheter till invånarna inom ramen för 1177. Därför har vi tagit fram den här målbilden tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter från både kommuner, regioner och SKR, säger Sofie Zetterström.
Varför var det viktigt att ta fram målbilden i samverkan?
– Det handlar om att gemensamt kraftsamla för att digitala lösningar ska finnas tillgängliga som ett samlat erbjudande till invånarna. Då är det avgörande att få med perspektiv från både regioner, kommuner och invånare. Nära vård har hela tiden varit en ledstång när vi formulerat målbilden utifrån patientens perspektiv och behov.
Vilka är de viktigaste behoven som målbilden svarar mot?
– Att 1177 ska vara en samarbetsyta för alla som är involverade i en persons vård och omsorg. Eftersom vården och omsorgen i Sverige är fragmenterad kan det hjälpa invånaren om insatserna kan koordineras och visas upp i en samlad bild både för den egna och nära anhörigas hälsa, vård och omsorg. Idag är 1177 starkt när det gäller första linjens vård och informationsförmedling, men vi behöver komma längre i personcentreringen och samordna tjänsterna bättre utifrån invånarnas behov. Man ska inte behöva veta hur vården och omsorgen är organiserad, utan enkelt kunna hitta rätt och få kontakt oavsett inblandad aktör.
– Det här blir allt viktigare i takt med den demografiska utvecklingen. Med en åldrande befolkning där allt fler har många och komplexa vårdkontakter är ett smidigt stöd för koordinering och överblick avgörande. Det handlar inte bara om att avlasta vården, utan också om att stärka invånarnas självständighet och egenmakt, poängterar Sofie Zetterström.
Hur utvecklas dagens tjänster inom 1177 i riktning mot målbilden?
– Tidbokning är ett bra exempel. Det är en tjänst som erbjuds via 1177 sedan flera år, men fortfarande är det ofta svårt för invånare att själv kunna boka tider inom vården. För att bedöma vårdbehovet krävs vanligen att invånaren ringer en sjuksköterska. Där jobbar vi nu med digitala lösningar som ska guida rätt automatiskt. Första steget tas med den nya funktionen 1177 direkt som började införas under våren 2023.
– Målbilden är också en grundpelare i Ineras stora projekt Sammanhållen planering på 1177, som kommer att pågå i flera år och omfatta både kommuner och regioner. Det handlar väldigt mycket om att skapa överblick och stötta ett mer personcentrerat arbetssätt.
Målbilden siktar mot år 2030 – vilken funktion har den i praktiken fram till dess?
– Tidigare har vi jobbat mycket i ettårscykler. Målbilden ger oss ett starkt styrmedel som grund för verksamhetsplaner på längre sikt och kommer att vara styrande för all utveckling Inera gör kopplat till 1177. Vi har också tagit fram en färdplan för Ineras insatser för att nå målbilden. Den finns tillgänglig på inera.se, så att kommuner och regioner i god tid kan se när nya leveranser är inplanerade. Då kan de matcha sina egna handlingsplaner för anslutning och införanden efter det, säger Sofie Zetterström.