Allt fler erbjuder internetbaserad behandling via 1177.se

Ineras tjänst Stöd och behandling gör det möjligt för vårdgivare att erbjuda digitala stöd- och behandlingsprogram via 1177.se. Vårdgivare använder sig av egendesignade eller externt producerade program som kan ersätta eller komplettera traditionella vårdmöten. Med ett digitalt komplement kan vårdgivare kommunicera och interagera på olika sätt med patienten, som i sin tur kan ta del av behandlingen var och när det passar dem bäst. I en kartläggning som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, genomförde våren 2022 påvisades en markant ökning av antalet program som invånarna erbjuds.  

– År 2020 såg vi att det pågick ungefär 25 000 stöd- och behandlingsinsatser samtidigt i landet. Tittar vi lite längre tillbaka, år 2018, så hade vi endast 5 000 insatser. Idag har vi uppåt 60 000 pågående insatser, vilket är en enorm ökning, berättar Björn Olars, verksamhetsutvecklare för Stöd- och behandling på Inera.  

Från början togs det enbart fram behandlingsprogram för invånare inom området psykisk ohälsa. Program som var baserade på kognitiv beteendeterapi, KBT, var det dominerande utbudet.  

–  En anledning till tjänstens ökade användning är att den somatiska vården, det vill säga den vård som rör den fysiska hälsan, också har börjat erbjuda olika stödinsatser via stöd och behandlingsplattformen. Vi ser exempelvis att det mest använda programmet som erbjuds nationellt just nu är Artrosskolan, producerad av Region Kalmar Län, säger Björn Olars.  

Skillnaden på ett stödprogram och ett behandlingsprogram är hur det nyttjas i kombination med annan traditionell vård. Ett stödprogram nyttjas som ett stöd, en del av hela vårdinsatsen. Det kan handla om återkommande skattningar, utbildning och individanpassad information, exempelvis under och efter en graviditet eller i samband med en cancerbehandling. Ett behandlingsprogram utgör hela behandlingsinsatsen, exempelvis depressionsbehandling, där hela behandlingen sker uteslutande i Stöd och behandling.  

Pandemin betraktas som en naturlig anledning till att utbudet av stöd- och behandlingsprogram har ökat, då vårdgivare snabbt behövde ställa om till att erbjuda vård på distans. Detta är dock långt ifrån den främsta anledningen, då den exponentiella ökningen påbörjades redan före pandemin. Björn Olars lyfter i stället fram en annan viktig drivkraft – initiativtagande regioner som själva designat och utvecklat behandlingsprogram som de har användning av i sina verksamheter och som kan erbjudas till andra regioner.  

Tommy Skjulsvik och hans kollegor Robin Björk och Therese Johansson, regionalt ansvariga och designers av stöd- och behandlingsprogram från Västra Götalandsregionen drar samma slutsats. 

–  Vissa program vi har designat har gett ringar på vattnet och gör att fler blir intresserade att skapa egna program. Vårdgivare upplever också en förväntan från invånare att kunna använda digitala lösningar generellt. Program i Stöd och behandling kan även avlasta vårdpersonal i vissa fall och då känns det extra bra att kunna erbjuda det, säger Tommy Skjulsvik.  

De regioner som producerar eget innehåll nyttjar intern kapacitet av kunskap och innovation, samtidigt som de blir allt mer erfarna och använder stöd- och behandlingsplattformen på ett mer effektivt sätt. 

–  Tjänsten Stöd och behandling inkluderar även utvecklingsmiljön Designverktyget. Där kan vårdgivare själva designa, utveckla och kvalitetssäkra programmen innan de tillgängliggörs för invånare. Efter publicering går det med fördel att följa upp, utvärdera och förvalta innehållet. Allt från enkla lösningar till mer avancerade har inspirerat och bidragit till lärdom för att fler regioner ska börja nyttja tjänsten, säger Björn Olars.  

Resultatet blir att allt fler invånare kan ta del av stöd- och behandlingsprogrammen samtidigt som fler program skräddarsys för olika typer av diagnoser.