Första steget mot en nationell referensarkitektur för välfärdsteknik
Mobila trygghetslarm och digital tillsyn är exempel på välfärdsteknik som kan ge stor nytta inom den kommunala omsorgen. Brist på standarder och styrande principer gör dock att lösningarna i många fall inte fungerar tillsammans. Därför har Inera genomfört en förstudie och arbetar nu vidare med att lägga grunden för en gemensam referensarkitektur på området.
Välfärdstekniken utvecklas snabbt. Det skapar nya möjligheter inom den kommunala omsorgen om äldre och funktionsnedsatta att använda exempelvis digitala trygghetslarm, elektroniska dörrlås och fjärrstyrd kameratillsyn för att spara tid och frigöra mänskliga resurser där de gör mest nytta.
Men för att välfärdstekniken ska fungera säkert och effektivt och bidra till så stor nytta som möjligt så behöver de olika lösningarna fungera tillsammans. Idag är det vanligt att olika system och hjälpmedel kräver olika inloggning, och att omsorgspersonalen kan behöva olika mobiltelefoner eller läsplattor för att utföra sitt arbete, som ofta sker hemma hos brukarna eller på avdelningarna på särskilda boenden.
– För att undvika inlåsningseffekter är det bra om lösningarna byggs med öppna standardiserade datamodeller. Då blir det lättare att successivt koppla på olika typer av välfärdsteknik, så att kunderna inte blir beroende av en enskild systemleverantör när de vill vidareutveckla sina lösningar i framtiden, säger David Ulfstrand, uppdragsledare på Ineras projektkontor.
Han har lett arbetet med en förstudie kring kommunernas utmaningar inom området välfärdsteknik. Den kom bland annat fram till att det saknas ett forum för koordinering av dialog på nationell nivå mellan kommunerna och leverantörerna om övergripande frågor som standarder. Förstudien resulterade i en rapport med förslag på fortsatt arbete. Under hösten 2022 arbetar Inera med att konkretisera slutsatserna från förstudien, genom att bland annat ta fram scenarier som beskriver hur en referensarkitektur skulle kunna skapa nytta i olika delar av kommunernas verksamheter.
– Syftet med en referensarkitektur är att kommunerna ska veta vilka standarder och styrande principer som de ska kravställa på gentemot leverantörerna, och att de ska känna sig trygga med att de har fått med alla viktiga aspekter. Genom att ta fram scenarier hjälper vi kommunerna att se hur de skulle kunna ha nytta av referensarkitekturen, säger David Ulfstrand.
Målet är att Inera under 2023 ska gå ut med ett erbjudande till kommunerna om utveckling och förvaltning av en referensarkitektur för välfärdsteknik.