Flera framsteg under 2020 mot en digitaliserad värld

Sverige har höga ambitioner att med hjälp av digitalisering driva, utveckla och förbättra vården samt att underlätta för patienter. Vision eHälsa 2025 sätter fokus på att it är en viktig förutsättning för att förbättra patientsäkerheten, effektivisera vården och bidra till att öka patienternas delaktighet i vården. Målet är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att lättare uppnå̊ en god och jämlik hälsa och välfärd. Hälso- och sjukvården svarar för nära 11 procent av BNP i Sverige.

Årets rapport, eHälsa och digitalisering i regionerna, som är framtagen på uppdrag av SLIT, det vill säga regionernas it-direktörer, visar hur exceptionellt år 2020 var på grund av covid-19-pandemin. Pandemin innebar stora påfrestningar för vården och dess personal men den påskyndade också införandet av digitala tjänster. 1177 Vårdguidens e-tjänster har blivit ett centralt nav där vårdtagare har kunnat använda flera tjänster som exempel boka/avboka och ändra tid, läsa sin journal, boka tester för covid-19, läsa provsvar samt förnya recept. Under första kvartalet 2021 ökade användningen av tjänsterna med mer än 200 procent.

Digitala vårdmöten och kallelser

Pandemin har inneburit en mycket stor ökning av antalet digitala vårdmöten. Tydligast är ökningen inom öppenvården och i synnerhet i primärvården. Antalet vårdcentraler som erbjuder digitala vårdmöten har ökat från 37 procent till 82 procent under 2020.  13 regioner har infört eller planerar att införa digitala kallelser. Flera lösningar används, bland annat Ineras tjänst i 1177 Vårdguiden, alternativt Kivra oeller Min myndighetspost.

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring innebär en möjlighet att dela journalinformation mellan vårdgivare, förutsatt att man uppfyller kraven i Patiendatalagen, PDL. Ur ett patient/brukar-perspektiv är samverkan och tillgång till vårdinformation mellan hälso- och sjukvårdspersonal i region och kommun av vital betydelse. Nationell patientöversikt (NPÖ) är en lösning som innebär att delar av journalens information kan tillgängliggöras från en vårdgivare till en annan vårdgivare. Några regioner använder andra lösningar, bland annat genom att kommuner använder samma system för vårddokumentation som regionen använder. I 17 av 19 regioner har kommunen tillgång till vårdinformation från regionen (främst genom NPÖ).

HSA-katalogen och elektroniska remisser

HSA-katalogen utgör en viktig infrastrukturell tjänst bland annat för behörighetshantering. I 18 av 19 regioner hanteras de privata vårdgivarnas information av regionen och ingår då i regionenens HSA-katalog. I sex regioner hanteras kommunernas HSA-uppgifter av regionen.

Elektroniska remisser och svar underlättar och snabbar på flödet av information och man slipper pappershantering. Utveckling och införande har pågått under relativt lång tid. Längst med att införa elektroniska remisser och provsvar inom en region har man kommit inom klinisk kemi och radiologi. 14 regioner har helt övergått till elektroniska remisser inom regionen.

Läkemedel

Med it-stöd för läkemedel avses bland annat stöd för att ordinera läkemedel, dela ut läkemedel på sjukhus samt möjligheter att följa upp förskrivning och läkemedelsanvändning. Mer än 99 procent av alla recept är idag elektroniska och överförs elektroniskt till E-hälsomyndigheten för åtkomst från alla apotek. Det är viktigt att kunna få en samlad bild av de läkemedel som förskrivits för en patient av olika vårdgivare i form av en gemensam läkemedelslista. Utav de 19 medverkande regionerna har 16 regioner en gemensam läkemedelslista inom regionen för all vård.

Grundläggande system

Inom flertalet regioner pågår ett arbete med att byta de grundläggande system (till exempel journalsystemen). Detta är ett omfattande arbete som kommer att sträcka sig flera år framåt och påverkar takten att nå e-hälsovisionen.

Läs hela SLIT-rapport 2021, här.