Så samarbetar 320 arkitekter
De tjänar tid, pengar och slipper dubbelarbete. Så beskriver två arkitekter fördelarna med att vara med i Arkitekturgemenskapen. Istället för att var och en av kommunerna och regionerna själva ska utveckla och utreda, kan de via ett unikt nätverk hjälpa varandra. Nätverket som bildades för några år sedan, och som Inera samordnar, engagerar idag mer än 320 arkitekter runt om i Sverige.
Ann-Louise Ekestubbe arbetar som Lead Enterprise Architect Information i Göteborgs stad. Robert Sandell är chefsarkitekt på förvaltningen Digitalisering IT och MT i Region Skåne. Trots att de bor på olika platser och jobbar i olika verksamheter använder de samma öppna webbplats, ibland dagligen. Båda är nämligen medlemmar i Arkitekturgemenskapen, ett nätverk som startades 2018 för att främja samverkan kring it- och verksamhetsarkitektur.
– Vi har alla grundläggande gemensamma förutsättningar i alla kommuner när det gäller mjuk infrastruktur som it-arkitektur. Det handlar alltså inte om hårdvaran. Samtidigt sitter vi i 290 kommuner och gör samma analys. Genom att återanvända modeller och analyser kan vi alla tjäna enorma summor och tid. Vi har samma lagar som styr oss och jag vågar påstå samma processer och samma informationsbehov oavsett vart vi befinner oss, säger Ann-Louise Ekestubbe.
– Jag använder Arkitekturgemenskapens ramverk flera gånger varje dag. Här kan jag få hjälp av andra som gör liknande saker som jag men som jobbar i en helt annan region eller kommun. Vi har ett gemensamt digitalt arbetsrum och en frågebaserad hantering på webbplatsen. Mycket av det som ligger publicerat här kan man kopiera rakt av. Andra saker får man anpassa till sin egen situation. Saknas det lösningar så kan vi tillsammans också lösa det behovet om vi vill, säger Robert Sandell.
Arbetar över gränserna
I de flesta regioner och i många kommuner finns arkitekter som arbetar med att ta fram arkitekturlösningar som stödjer digitalisering i den egna verksamheten. Genom att arbeta tillsammans kan medlemmarna få hjälp av varandra, utbyta erfarenheter och knyta värdefulla kontakter med arkitekter i andra organisationer inom samma sektor.
Rent praktiskt använder arkitekterna i Arkitekturgemenskapen en vanlig webbplats, men den fungerar som en wiki, det vill säga flera personer har möjlighet att göra tillägg och redigera. Här finns också länkar till bakgrund och fakta.
Ibland arbetar arkitekterna de tillsammans för att lösa ett behov. Det kan handla om att fem till tio personer jobbar tillsammans runt ett ämne eller tema, eller så återanvänder man bara redan publicerat material. Just nu handlar det om cirka tio grupper som jobbar parallellt.
Sparar pengar och resurser
I Skåne har ramverket blivit så viktigt att regionen beslutat att använda det som sitt eget.
– Det här har gjort att vi har sparat åtskilliga resurser och istället kunnat fokusera på innehållsfrågorna, säger Robert Sandell.
Ramverket är anpassat till offentlig sektors behov och kräver därför betydligt mindre insatser för att bli praktiskt användbart för kommunen eller regionen. Robert Sandell tar exemplet när en kommun vill implementera ISO 42020 i sin organisation. Då kan en it-arkitekt gå in på Arkitekturgemenskapens gemensamma arbetsplats och se att det redan finns någon som har gjort den här implementeringen.
Utreda EU-direktiv
Ann-Louise Ekestubbe berättar om hur det här kan hjälpa när man ska göra en omvärldsanalys kring konsekvenserna av ett EU-direktiv.
– Göteborgs stad har samma beröringspunkter som vilken annan kommun i Sverige som helst men volymen och i viss mån komplexiteten rent arkitekturellt är omfattande. Det är just den komplexiteten vi alla behöver reducera för att få utväxling för vår digitalisering. Om jag ska göra en analys för hur till exempel den sektor som hanterar hemtjänst påverkas i Göteborgs stad, så gäller samma regelverk och lagar som för andra kommuner. Det här kan vi dra nytta av och återanvända mycket mer än vad som är lätt åtkomligt idag, berättar Ann-Louise Ekestubbe och fortsätter.
– Idag finns det arkitekter i många kommuner som gör samma utredningar och analyser. Det är mycket kostsamt och ineffektivt. Om vi gör vissa saker nationellt så kan alla ta del av den grundinformationen och anpassa. Det gör vi i Arkitekturgemenskapen och det är ett steg i rätt riktning men det här kan göras ännu mer.
Inera samordnar
Stig Carlsson är förvaltningsledare på Inera och samordnar Arkitekturgemenskapen men han är tydlig med att det här är medlemmarnas samlingsplats.
– Inera skapar eller utvecklar ingenting i det här fallet utan samordnar bara. Vi gör det möjligt för dem som vill att jobba tillsammans. Idag finns det 290 kommuner i Sverige. Det förekommer mängder med varianter i hur man löser sina problem. Genom Arkitekturgemenskapen försöker vi stödja samarbete för att lösa gemensamma problem, och därmed stimulera digitalisering i stort, säger Stig Carlsson.
Ann-Louise Ekestubbe berättar att när de arbetar med frågor i en kommun möter de en mängd lagrum för datahantering. Att veta vad som gäller är komplext men med ökad tydlighet och metodik kan onödiga analyser motverkas och istället kan de fokusera på att ta fram lösningar som ger nytta.
– Jag tror att vi har mer att göra när det handlar om att hjälpas åt, vägleda och styra mot förenklad analys och genomförande för alla. Att inte nämna vikten av en effektiv och väl definierad master och metadatahantering som grund för vårt arbete, vore i det närmaste tjänstefel, säger Ann-Louise Ekestubbe.
Arbetar du på en kommun eller region och vill bli medlem är du välkommen att höra av dig till arkitekturgemenskapen@inera.se.