Nyckeln som ska digitalisera socialtjänsten
Socialtjänsten är komplex med ansvar bland annat för verksamheter inom, äldreomsorg, barn och unga och ekonomiskt bistånd. Idag måste var och en av de 290 kommunerna ansvara för upphandling och förvaltning av systemen, vilket är både kostsamt och ineffektivt. Nu har Inera fått uppdraget av SKR att i en förstudie se vad vi kan lära oss av Danmark, som löst frågan med gemensamma upphandlingar och analyser.
– Dagens välfärd står inför stora utmaningar. Att färre måste göra mer är inget nytt. En nyckel till att lösa den här utmaningen är ökad digitalisering. Men för att vi ska kunna öka digitaliseringstakten behöver en ny samverkansmodell etableras mellan kommuner och regioner så att vi kan göra mer tillsammans. För ju mer vi kan göra tillsammans desto större blir utväxlingen av vår investering och vi blir tillsammans en bättre beställare och partner gentemot olika leverantörer som finns idag på marknaden, säger Demis Stavridis, enhetschef för tjänsteutveckling vård och omsorg i Göteborgs stad.
Jovo Boskovic är digitaliseringschef inom arbetsmarknad och socialförvaltningen i Malmö stad. Han ser ett stort behov av standardiseringar i kommunerna.
Enighet behövs
– För att kommunerna ska kunna ta del av digitaliseringen är standardiseringar av informationsmängder inom domänen ett absolut måste. Det är något som vi inte heller kan lösa var och en för sig utan flera måste ställa sig bakom. Det är därför det är så viktigt att flera kommuner, Inera, Digg och Socialstyrelsen enas. Att det inte finns standarder idag är mycket förvånande. Det är i sig en förutsättning för interoperabilitet både mot olika användarnära tjänster och nationell infrastruktur, som till exempel Säker digital kommunikation, säger han och fortsätter,
– Något som skulle vara bra i framtiden är också att ha ett grundsystem på plats. Att införa och migrera till nya system är en verksamhetsstörning utan dess like. En modell där man inte behöver göra så stora förändringar utan snarare kontinuerligt upprätthålla en ständig modern plattform baserad på stabila standarder vore perfekt. Den grunden skulle Inera kunna hjälpa till att ta fram.
Göteborgs stad och Malmö stad är långt ifrån ensamma om att vilja arbeta mer tillsammans. Marta Nannskog, som jobbar på sektionen för socialtjänst på SKR, har varit i kontakt med många kommuner som efterfrågat mer nationellt stöd för socialtjänstens digitalisering. I de flesta kommuner är det dessutom dags att modernisera systemen, och upphandlingarna är mycket omfattande och tidskrävande. Därför har SKR sedan 2019 haft ett beställarnätverk för socialtjänsten, där kommuner har samverkat kring behovet. SKR får cirka 10 miljoner kronor från Vinnova mellan 2019 och 2022 för att ta fram en lösning.
Dags för nästa fas
– Det är väldigt svårt för en kommun att göra en så stor satsning som att utveckla ett eller flera nya system, helt själv. Beställarnätverket har arbetat med omvärldsbevakning, behovskartläggning, leverantörsdialoger och med att ta fram kunskapsunderlag och vägledningar, och nu är vi beredda att ta nästa steg. Målet är att SKR-koncernen ska skapa en gemensam samverkansstruktur för att upphandla och förvalta system som de kommuner som vill kan använda. Gemensam budget och sammanhållna beställningar av utvecklingen ger mer valuta för pengarna, och den samlade köpkraften ger större chans att påverka marknaden. Därför började vi titta på andra lösningar som till exempel finns i Danmark, säger Marta Nannskog.
Intresset för en lösning är stort. I oktober förra året hölls ett informationsmöte för intresserade kommuner och 140 personer från cirka 80 kommuner deltog.
Socialtjänsten är en komplex verksamhet med ett brett ansvarsområde. Den innehåller verksamheter inom äldreomsorg, funktionshinderområdet, kommunal hälso- och sjukvård, psykisk ohälsa, missbruk, barn och unga, familjerätt, ekonomiskt bistånd och våld i nära relationer. Alla delar har specifika behov och målgrupper och behöver digitala stöd. Invånarnas förväntningar på den offentliga sektorn ökar och de vill kunna nyttja digitala tjänster och kommunicera med personal inom socialtjänsten på samma sätt som de gör med hälso- och sjukvården och det kan de inte idag.
Hur gör man i Danmark?
I Danmark inledde man 2005 ett samarbete mellan sex kommuner, KL (danska motsvarigheten till SKR), KOMBIT (danska motsvarigheten till Inera) och regeringen för att ta fram ett system som stöttade verksamheterna för utsatta barn och unga. I ett första steg togs kravspecifikation och processdiagram fram. 2007 implementerades systemet i de första kommunerna. Idag använder 75 av 98 kommuner systemet som ägs av KL, KOMBIT, socialministeriet och integrationsministeriet. Upphandling sker kontinuerligt så att byte av leverantör kan ske vid behov. Förvaltningen hanteras av en styrgrupp ledd av KL och en leveransgrupp ledd av KOMBIT. I båda grupperna finns representanter från kommunerna. Samtliga kommuner som använder systemet får komma med förbättringsförslag. Kommunerna betalar för systemet baserat på antal invånare. Det finns även motsvarande system för bland annat ekonomiskt bistånd, skola och ledningssystem.
Ineras roll
På Inera är det Patrik Gertsson, avdelningschef för bland annat Ineras kommunuppdrag, som är ansvarig för förstudien.
– Danmark skiljer sig från Sverige genom att man tagit fler och tydligare beslut om vad som ska hanteras gemensamt än vad vi gjort i Sverige. I Danmark äger och beslutar KL om standarder som kommuner förhåller sig till. De har gemensamma datakällor och register som gör att man kan få en överblick av en invånare och dess ärenden över hela landet. Det har inte vi. En annan utmaning är att många kommuner i Sverige är för små för att vara bra beställare. Om vi skulle göra det här i Sverige skulle kommunerna behöva hjälp med både kravställning och upphandling. SKR-koncernen kan ge den hjälpen. Vi tror på att upphandla ett nytt verksamhetsstöd, men först måste vi tydliggöra det digitala ekosystem som det nya verksamhetsstödet ska passa in i. Man kan likna det nya verksamhetsstödet med en nyckel som måste passa i kommunernas gemensamma definition av ett nyckelhål. Det är det som vi kommer att titta på nu. Vi ska ge förslag på vad som ska ingå i ett nytt system och vad som ska realiseras på andra sätt, till exempel nationellt, men som systemet måste förhålla sig till.
Viktigt uppdrag
Patrik Gertsson ser också att det kommer att finnas behov av att samarbeta med flera aktörer, bland annat staten och olika myndigheter. Det gäller att dra nytta av det som redan finns.
– Det här uppdraget är mycket viktigt. Vi sätter principer för hur vi på ett tydligare sätt kan stödja den kommunala digitaliseringen i stort. Principer som går att använda även inom andra kommunala verksamheter än socialtjänsten. I dagsläget är det svårt att utveckla riktigt bra digitala verksamhetsstöd eftersom förutsättningarna är otydliga. Kommunerna väljer olika vägar i sin digitalisering, vilket gör att leverantörerna behöver förhålla sig till flera parallella lösningar. Det blir både ineffektivt och dyrt. Det finns också många statliga uppdrag som alla kommuner måste förhålla sig till. Kommunerna behöver gå samman för att bli starka och berätta vad de vill ha och behöver, säger Patrik Gertsson.
– Det finns en stor potential i det här projektet. Det är ett strategiskt val för Sverige att ägna sig åt infrastruktur och data och här har Inera en viktig roll att spela och kan bli den katalysator som behövs för att få det här att fungera. Jag tror det kan leda till att Inera får ett nytt uppdrag och en tydlig roll för kommunerna, men för att nå dit kommer det att krävas förstärkningar och vi måste gå ihop för att det här ska gå bra, säger Demis Stavridis.
Man kan inte gå med i beställarnätverket eller beställargruppen i dagsläget, men alla kommuner som vill kan sätta upp sig på SKR:s intresselista för att få kontinuerlig information. Läs mer om detta här:
Läs mer om beställarnätverket och beställargruppen för Socialtjänsten på SKR