Möt Ineras föreläsare på Vitalis
Inera medverkar i flera seminarier när årets e-hälsokonferens Vitalis går av stapeln på Svenska mässan i Göteborg i maj. Här berättar några av föreläsarna vilka digitaliseringsfrågor i välfärden som de ska tala om och varför det är viktigt. Möt tjänstespecialister, verksamhetsutvecklare och experter inom informationsdelning från Inera.
1177 utvecklas mot målbild 2030
Affärsområdeschef Sofie Zetterström håller tillsammans med Hanna Emami, sektionschef 1177 e-tjänster, och Tove Rylander Rudqvist, strateg 1177 stödfunktioner, ett seminarium om ett strategiarbete som Inera bedriver under 2025, med syfte att konkretisera hur 1177 ska utvecklas mot den visionära målbild som regionerna tidigare har beslutat.
1. Varför är detta viktigt?
– 1177 är ett av Sveriges starkaste varumärken med ett mycket högt förtroende och tjänsterna används av många miljoner människor varje månad. Men konceptet måste fortsätta att utvecklas så att det blir mer modernt, användarvänligt och relevant. Syftet är att tjänsterna ska bli ännu mer värdeskapande för invånare och patienter, men också för regioner, kommuner och deras privata utförare. Inera behöver bli en bättre möjliggörare, och vårdgivarna måste öka sina anslutningar till 1177 och fylla på med ännu mer information som exempelvis bokningsbara tider eller journalinformation. 1177 behöver också utvecklas mot att bli en plattform som bättre kan stödja både personalisering och regional flexibilitet så att vårdgivare på ett smidigare sätt kan integrera regionala och lokala lösningar i konceptet, säger Sofie Zetterström.
2. Vilka utmaningar finns och hur svarar Inera mot behoven?
– 1177 har hela svenska folket och de flesta medarbetare inom vård och omsorg som målgrupp. Det är utmanande att skapa användarvänlighet och relevans för så stora grupper, med vitt skilda förutsättningar och behov. Önskemålen om ny funktionalitet och nytt innehåll är många och det kräver både ständig prioritering och långa förankringsrundor. I vissa fall kan det vara svårt att komma överens och faktiskt komma till beslut om inriktning. Målbilden för 2030 är beslutad på politisk nivå, men den är övergripande och det finns många tolkningsmöjligheter kring vad den egentligen innebär. Engagemanget i regionerna är stort och det finns spännande möjligheter, men vi behöver jobba med konkreta handlingsplaner och tydlig ansvarsfördelning.
3. Vad är den viktigaste framtidsfrågan inom området?
– Många regioner byter huvudjournalsystem och har svårt att prioritera annan utveckling. När införandena är klara hoppas vi på en kraftigt ökad anslutningstakt så att 1177 kan bli mer komplett och inte innehålla informationsluckor, exempelvis när man ska läsa sin journal eller boka om sina tider. En viktig fråga är också att inkludera den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen i 1177. Det skulle innebära ett stort värde för många av de mest sårbara grupperna, som kanske har stöd och insatser från flera vård- och omsorgsgivare i både regionen och kommunen. Där kan 1177 vara till stor hjälp för att få överblick och kontakt.
Nu digitaliserar vi laboratoriebeställningar över regiongränserna
Rebecca Ceder, informationsarkitekt och Therese Dabrowski, tjänsteansvarig 1177 e-tjänster plus på Inera, medverkar i ett seminarium om kommande möjligheter att effektivisera hanteringen av laboratoriebeställningar och svar över regiongränserna genom en digital process.
1. Vad handlar seminariet om?
– Vi kommer att prata om den vidareutveckling av 1177 egen provhantering som Inera ska göra för att stödja elektroniska beställningar och svar av laboratorieundersökningar över regiongränser, så kallade skickeprover. Vi kommer att ge en bakgrund till behoven och den tekniska lösningen, samt status på det utvecklingsarbetet, säger Rebecca Ceder.
2. Varför är detta viktigt?
– Det är oerhört resurskrävande för laboratorierna och vården i Sverige att hantera laboratoriebeställningar och svar mellan regioner manuellt och pappersbaserat. Dessutom innebär det ökad risk för felaktigheter. En nationell digital tjänst för effektiv och säker hantering av beställningar och svar är därför efterlängtad av laboratorierna. Behovet blev väldigt tydligt under covid-19-pandemin då analysresurser inte kunde nyttjas på ett effektivt sätt.
3. Hur svarar Inera mot behoven?
– Av kompetens-, utrustnings-, volyms- och kvalitetsskäl har regionerna ett stort behov att kunna skicka prover för analys till laboratorium utanför den egna regionen. Genom att digitalisera beställnings- och svarsprocessen bidrar vi till att frigöra vårdresurser och öka patientsäkerheten. Dessutom ger det möjlighet att snabbt göra analyskapacitet tillgänglig vid pandemier.
Dubbel nytta när elevhälsan ansluter till NPÖ och Journalen
Lotta Bergman, projektledare med fokus på verksamhetsutveckling och Amina Rafique, produktägare, deltar på Vitalis i ett seminarium om kommuners möjligheter att dela journalinformation från elevhälsan digitalt.
1. Vad handlar seminariet om?
– Vi ska berätta om nyttan av att elevhälsan nu kan visa upp sin medicinska journalinformation för vårdgivare via Nationell patientöversikt, NPÖ, och för elever och vårdnadshavare via 1177 journal. Elevhälsan kan sedan tidigare läsa andra vårdgivares information via NPÖ och entusiasmen är stor över detta. På scenen får vi sällskap av en kommun som berättar om sina erfarenheter av att ansluta till tjänsterna, säger Lotta Bergman.
2. Varför är detta viktigt?
– Elevhälsan har en viktig roll i det förebyggande hälso- och sjukvårdsarbetet. Med deras journalinformation blir det bland annat möjligt att visa en fullständig tillväxtkurva för ett barn från födseln upp i vuxen ålder. Elevhälsans medicinska journal innehåller information som exempelvis specialmottagningar inom gastroenterologi och barn- och ungdomspsykiatri skulle ha nytta av att kunna ta del av via NPÖ.
– Genom att elevhälsan ges möjlighet att samtidigt ansluta sig till 1177 journal kan även elever och vårdnadshavare ta del av den medicinska informationen, exempelvis vilka undersökningar och vaccinationer som har gjorts i skolan. Det är information som ofta efterfrågas och som skolsköterskorna lägger mycket tid på att besvara.
3. Vad är den viktigaste framtidsfrågan inom området?
– När elevhälsan nu i snabb takt ansluter till den nationella infrastrukturen för informationsdelning är det viktigt att regionerna visar att de menar allvar med att även den kommunala hälso-och sjukvården ska kunna delta på lika villkor. Det sker bäst genom att i högre grad än idag dela med sig av den informationen elevhälsan efterfrågar, exempelvis epikriser från barnhälsovården som skulle göra import av hela journaler överflödiga.