Infektionsverktyget viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens

Resistens mot antibiotika medför stora samhällskostnader och hot mot folkhälsan. Sverige ligger långt fram i kampen mot detta världsomspännade problem som har kallats ”den tysta pandemin". Nu pågår flera initiativ för att sprida kunskap till andra länder om smarta arbetssätt för att förhindra ökad antibiotikaresistens. Inom ramen för Sveriges ordförandeskap i EU hölls till exempel en internationell konferens i början av mars där det svenska nätverket Stramas insatser på området lyftes fram.

En av många viktiga pusselbitar i Stramas långsiktiga arbete för att förhindra ökning av resistenta bakterier är Ineras tjänst Infektionsverktyget, som bidrar till att vårdpersonal kan förebygga vårdrelaterade infektioner och enklare följa behandlingsrekommendationer för antibiotikaanvändning.

Per-Åke Jarnheimer Olsson, som är hygienläkare och arbetar inom Region Kalmars Stramagrupp, framhåller att antibiotikaresistens är ett komplext problem som påverkas av allt från kultur, klimat och befolkningstäthet till kvaliteten på vården, den hygieniska standarden på sjukhus och kliniker samt inte minst hög antibiotikaanvändning till människor och djur.

– Det gäller att jobba med alla delar för att hela tiden kvalitetssäkra vårdprocessen. Antibiotika måste hanteras på ett bra sätt för att behandla infektioner optimalt. Infektionsverktyget hjälper oss att sätta fokus på denna viktiga fråga genom att ge kunskap om hur antibiotika används, vilket kan ligga till grund för förbättrade behandlingsmetoder, säger Per-Åke Jarnheimer Olsson.

Inom Strama har han i sitt arbete gentemot regionens olika kliniker bland annat haft stor nytta av Infektionsverktygets rapportfunktion.

– Genom att konstruera rapporter som utgår från klinikernas egna förskrivningar och patientjournaler kan jag bidra med analys och återkoppling kring lämpliga behandlingsalternativ givet hur resistensläget för närvarande ser ut, förklarar Per-Åke Jarnheimer Olsson.

Som exempel på hur sådana rapporter har använts nämner han ett projekt som minskade onödig antibiotikabehandling vid misstänkt urinvägsinfektion.

– På många vårdavdelningar är urinvägsinfektion utan feber en vanlig ordinationsorsak för antibiotika, särskilt hos äldre. Förekomst av bakterier i urinen bedöms ofta felaktigt vara orsak till diverse ospecifika symtom, som trötthet och förvirring, och överbehandling med antibiotika är ett vanligt problem, säger Per-Åke Jarnheimer Olsson.

Med stöd av en rapport från Infektionsverktyget kunde vårdavdelningar med särskilt hög antibiotikaförskrivning på denna indikation identifieras och journalgranskning bekräftade att skälen till behandling ofta var tveksam. Personal på avdelningarna fick statistiken återkopplad samt information av infektionsläkare om rätt grund för behandling, vilket efter utvärdering med hjälp av Infektionsverktyget bidrog till att antalet antibiotikaförskrivningar kunde minskas.

Hanna Boreklev, tjänsteansvarig på Inera, berättar att ett fokusområde för den fortsatta utvecklingen av Infektionsverktyget är att förbättra användarvänligheten:

– Vi utreder bland annat möjligheten att skapa standardrapporter. Det skulle kunna generera ett stort värde för användarna genom att förenkla uttag av statistik samt motivera fler att använda data från Infektionsverktyget till uppföljning av antibiotikaanvändning.