Centralt stöd och engagerade medarbetare avgörande för ökad digitaliseringstakt

Nyligen genomförde PwC Sverige en undersökning där 159 kommuner och regioner deltog för att mäta kommuners och regioners digitala mognad. Undersökningen har genomförts två gånger tidigare, 2018 och 2020. Resultatet 2023 visar en förflyttning mot digitalisering som viktig del i verksamhetsutvecklingen, men det går långsamt. Några av rapportens slutsatser är att det behövs åtgärder på central nivå som stödjer och underlättar kommuners och regioners digitaliseringsarbete, samt att medarbetarnas perspektiv och engagemang är av stor vikt för att digitaliseringen ska bli värdeskapande.

– Det sker väldigt mycket positiv utveckling i kommuner, regioner och hos privata utförare. Men det sker inte överallt och tillräckligt fort givet välfärdens utmaningar. Samverkan, erfarenhetsutbyte och utvecklad styrning är några av nycklarna för att öka takten från projekt och piloter till mer storskaliga breddinföranden, säger Patrik Sundström, tf vd på Inera.

Kommuners och regioners digitala mognad tas också upp i en aktuell rapport från Socialstyrelsen som handlar om omställningen till nära vård, det vill säga ett personcentrerat arbetssätt som utgår från individens behov och förutsättningar. Där framhålls digitalisering och digital kommunikation som centrala delar för omställningen, och brister i den digitala kommunikationen som en stor utmaning som kan innebära risker utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Många regioner arbetar med att underlätta digital kommunikation mellan olika vårdgivare samt att förbättra den digitala vårdinformationen, men Socialstyrelsen skriver att det är svårt att avgöra hur långt det här arbetet har kommit.

I PwC:s undersökning mäts den digitala mognaden på en femgradig skala, där nivå ett innebär att kommunen eller regionen ännu inte har påbörjat sin digitalisering, och nivå fem betyder att digitalisering är en integrerad del i samtliga verksamheter. Resultatet 2018 och 2020 visade att majoriteten av kommunerna och regionerna skattade sig själva som högst på nivå två, medan resultatet 2023 visar en liten förflyttning till nivå tre.

Det är särskilt fyra hinder för den digitala utvecklingen och mognaden som identifieras i undersökningen: bristande kompetens hos ansvariga chefer, låg it-mognad bland personalen, att ekonomi och budget sätter gränser samt otydliga processer i verksamheten som försvårar arbetet. Det är samma hinder nu som när undersökningen gjordes 2018 och 2020. Dessutom finns det fortfarande kommuner och regioner som svarar att de inte har påbörjat sin digitalisering, och totalt sett ligger den digitala mognaden på samma nivå 2023 som den gjorde 2018 och 2020. PwC tror att detta bland annat beror på administrativa utmaningar som exempelvis dataskyddslagen GDPR, och ett växande behov av it-säkerhet som ska integreras i den dagliga verksamheten.  

Men det rör sig ändå sakta framåt, vilket enligt PwC beror på flera saker. Bland annat pandemin som tvingade offentlig sektor att ställa om och använda digitala verktyg för att klara av krisen. Det beror även på eldsjälar i verksamheten som driver arbetet framåt med att göra digitalisering till en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. 

Patrik Sundström ger sin bild av nuläget och vad som behövs för att öka den digitala mognaden.  

– Inte ens vi som jobbar med digitaliseringsfrågor fem dagar i veckan förstår hur den röda tråden ser ut för Sveriges digitaliseringsarbete, hur ska vi då kunna förvänta oss en högre digital mognad hos de verksamheter som ska förändra och införa nya arbetssätt? Vi behöver staka ut en tydligare riktning för välfärdens digitalisering och den nationella nivån behöver ta större ansvar för sådant som inte alla kommuner, regioner eller privata utförare ska behöva göra själva.  

– Vi har väldigt bra förutsättningar som nation, men behöver en konkret och framåtlutad målbild, säger Patrik Sundström.