Reportage och nyheter

”Dags att ta vara på pandemieffekten”

”Pandemin har visat hur viktiga Ineras nationella tjänster är, inte minst 1177 Vårdguiden, och hur snabbt det går att ställa om när man måste. Den erfarenheten måste vi dra nytta av framöver då vi fortsätter digitalisera i hög takt för att klara välfärdsutmaningen.” Det menar Helena Glemdal Bergkvist, it-direktör i region Jönköpings län och ordförande i det regionala programrådet, som stöttar Inera i strategiska och taktiska frågor.

Helena Glemdal Bergkvist it-direktör i region Jönköpings län

Inera ägs av SKR Företag samt 21 regioner och 288 kommuner. För att jobba nära bolagets ägare och kunder har Inera olika forum. Ägarrådet är Ineras högsta beslutande organ som beslutar i frågor kring bolagsordningen, de övergripande strategiska frågorna samt bolagsstyrningen. Ineras verksamhet leds av en styrelse som ska verkställa ägarnas beslut från ägarråd och årsstämma. Ineras regionala programråd, är den grupp som Inera har mest frekvent kontakt med i regionerna, och består av regionala representanter.

Helena Glemdal Bergkvist, har varit ordförande i det regionala programrådet sedan ungefär sex år tillbaka. Enligt henne har Ineras roll kanske aldrig varit så viktig som nu, även om det finns många utmaningar framöver.

Vad ser du som de viktigaste frågorna som ni arbetar med i programrådet just nu?
- Det finns flera stora nationella digitaliseringsprojekt framöver, som tillsammans kommer att bidra till att öka tillgängligheten för våra invånare och förflyttningen mot den nära vården. Det som är aktuellt nu är bland annat första linjens digitala vård och de utmaningar vi har kring att bland annat få till en bra nationell plattform för det framåt. Under pandemin har vi sett den enorma nytta vi har genom plattformen 1177 Vårdguiden. Det tycker nog alla och det måste vi dra nytta av. Vi kommer även se över vad som är Ineras kärnverksamhet. Vilka produkter och tjänster Inera ska ha och vilka Inera inte ska ha. Det har blivit tydligare de sista två åren att vi måste ta beslut kring detta. Regionerna i Sverige ser väldigt olika ut, inte minst ekonomiskt. I mångt och mycket är vi överens men det är ändå en utmaning att mejsla ut vad som är nationellt gemensamt och vad vi kan fixa bättre lokalt.

Hur ofta träffas ni och vilka finns med i programrådet?
- Vi träffas varannan månad och träffas mer intensivt i samband med budgetarbetet. Varje region har en representant, förutom de tre storregionerna som har två platser vardera. Viktigt är att personerna som finns med har beslutsmandat och har regionens öra i de här frågorna. Många av dem är e-hälsostrateger, digitaliserings-/IT-direktörer eller motsvarande. Även Patrik Sundström, Chief Digital Officer på Sveriges kommuner och regioner (SKR) har en plats i rådet.

Hur ser du på nationell samverkan?
- Jag är personligen en varm anhängare till samverkan. Vi måste enas för att säkra att alla våra invånare får tillgång till god och jämlik vård. Vi är för få i Sverige för att vi regioner ska göra saker själva. Vi behöver verkligen hjälpas åt. Jag tror också att vi måste koppla oss närmare kommunerna. Våra invånare förväntar sig det. Vi delar ju på samma invånare i regioner och kommuner! Jag tänker att som invånare vill jag ha hjälp av vården när jag behöver det, utan att behöva hålla reda på om det är en region- eller kommunfråga.

Hur ser du på Ineras pågående resa?
- Inera har utvecklats på ett positivt sätt de senaste åren, men som alltid kan saker alltid bli bättre. En förbättringspunkt för Ineras del är att bli mer träffsäkra i sina projekt- och förvaltningsleveranser, så att leveranser kommer på utsatt tid och med den kvalitet och innehåll som förväntats. Den senaste tiden har Inera anordnat täta dialogmöten med var och en av regionerna separat. Ett antal representanter från region Jönköpings län fick träffa representanter från Ineras ledning. Det här tyckte vi från vår region var mycket bra eftersom det ger en ökad förståelse för varandras situation. Vi tyckte också att det var bra att ha med kommunperspektivet. Vi delar trots allt på samma invånare.

Pandemin har varit en dörröppnare men nu måste vi ta nästa steg. Jag brukar göra jämförelsen med bankvärlden och den digitala transformationsresa de genomgick. Bankerna har gått ifrån att ha många fysiska lokaler utspridda i hela Sverige med kassapersonal med mera till att vi som invånare nu sköter våra bankärenden i mångt och mycket digitalt, på en tid och plats som passar oss. Här finns mycket att lära! Att förflytta vården så att invånaren kan ta större ansvar för sin hälsa och vård, på en tid som passar denne bäst, måste vara målbilden. Invånaren måste kunna kontakta vården när de behöver den, dygnet runt.

Vi i Sverige har ett mycket bra utgångsläge då vi faktiskt redan nu har en del på plats, jämfört med andra länder. Hela 1177 konceptet är en del i det. Vilket varumärke och vilken tilltro! Det finns nog få personer som inte har varit inne i sin journal på 1177, för att titta efter svar på ett covid-19-test, det senaste året.

Men det finns mycket kvar att göra och till det behövs investeringar. För att få viss gemensam infrastruktur på plats tycker jag att staten borde hjälpa till med grundinvesteringar, precis som de nu stöttar en plattform för första linjens digitala vård. Samtidigt måste vi i regionerna och kommunerna på riktigt dra nytta av den digitaliseringskraft som är sprungen ur pandemin, och ställa om till nya arbetssätt när vården blir allt mer digital. Ett gigantiskt men nödvändigt förändringsarbete!

Till toppen av sidan