Reportage och nyheter

Det ska vara lätt att hitta rätt kunskapsstöd

Nytt författarverktyg, utökat redaktionellt stöd och en ny webbsida som ska lanseras i slutet av mars – det är några av resultaten sedan Inera tog över ansvar för Nationellt kliniskt kunskapsstöd, NKK, för ett år sedan. Chris Landergren, medicinskt sakkunnig och tjänsteansvarig, sammanfattar viktiga milstolpar i arbetet med att ta fram ett 1177 för vårdgivare där all kunskap kring patientmötet samlas på ett ställe.

Bild på Chris Landergren
Chris Landergren är medicinskt sakkunnig och tjänsteansvarig på Inera.

Som läkare med specialisering inom såväl barnmedicin som barnpsykiatri har Chris Landergren länge intresserat sig för kunskapsstöd. 

– När jag var klar med min specialistutbildning till barnpsykiater 2007 upplevde jag att det saknades kunskapsstöd och började själv jobba med att ta fram riktlinjer. Sedan dess har det hänt massor. Idag råder ingen brist på kunskapsstöd i sjukvården, men mycket är spritt på olika håll och det är svårt att hålla informationen uppdaterad lokalt, säger Chris Landergren. 

Det blev hon varse när hon jobbade i Region Kalmar län och samarbetade en del med grannregionerna, men såg att det också fanns behov av nationellt stöd inom barnpsykiatrin. Därför tvekade hon inte när hon 2016 fick chansen att medverka i ett projekt där Kalmar län var en av fyra pilotregioner som jobbade med att utveckla och använda det som kom att kallas Nationellt kliniskt kunskapsstöd, NKK. 

Vilka milstolpar i utvecklingen har du sett sedan dess?

– Från början utvecklades det nationella kunskapsstödet främst för primärvårdens behov. Att NKK blev en del av regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning när det bildades 2018 var därför viktigt. Då breddades kunskapsstödet och utvecklas nu vidare för att täcka både primärvård och specialiserad vård. 

– En annan milstolpe var att besluta om en nationell redaktion som placeras på Inera för att sy ihop kunskapsstödet med övriga vårdgivartjänster, som Rådgivningsstödet, Vårdhandboken och Rikshandboken i barnhälsovård. Att ha flera vårdgivartjänster ökar också möjligheten till samstämmighet i materialet som produceras, både för vårdpersonal och för invånare på 1177.se, säger Chris Landergren, som tillträdde tjänsten som medicinskt ansvarig i samband med att ansvaret för redaktionen och den tekniska plattformen för NKK övergick till Inera i januari 2022. 

Sedan december är hon också tjänsteansvarig för NKK och ser stora fördelar med att driva utvecklingen framåt med hjälp av Ineras samlade kompetens inom området: 

– Vi har bred kunskap och erfarenhet av såväl teknik och digital infrastruktur som att samordna en nationell redaktion. Det är ett tätt samarbete mellan redaktörer och it-specialister inom tjänsten. 

Vad står på agendan just nu?

– En ny webbsida ska levereras i slutet på mars. I samband med det ska allt material som finns på den nuvarande sidan flyttas över dit, vilket är ett omfattande och tidskrävande jobb. Vi har också tagit fram en enhetlig innehållsstruktur och ett nytt författarverktyg som expertgrupper från kunskapsstyrningen kommer använda när de tar fram material till kunskapsstöden. Utbildning för de här grupperna pågår för fullt. 

– Sedan är det ett fortlöpande arbete att redaktionellt stötta och hjälpa grupperna som producerar kunskapsstöd så att de blir lättlästa och kan komma till största möjliga nytta. Kontinuerlig uppdatering är avgörande för att upprätthålla kvaliteten. Som vårdgivare vill jag ju ha information som jag kan lita på, veta att den är framtagen på ett kvalitetssäkrat sätt, och hitta den samlad och användbar när jag verkligen behöver den, poängterar Chris Landergren. 

Vilka är de största utmaningarna och hur kan de lösas?

– Att få vårdpersonal att verkligen hitta till vårdens kunskapsstöd. NKK behöver bli mer känt och använt ute i regionerna. Ett sätt kan vara namnbyte, från Nationelltklinisktkunskapsstod.se som det heter idag. I samband med övergången till Inera fick vi även i uppdrag att se över namnet för att göra det lättare att komma ihåg. Vi hoppas att ett nytt namn kan öka kännedomen och även bidra till en kvalitetsstämpel, både för den nationella webbsidan och för de regioner som väljer att hämta hem informationen till sina egna system med hjälp av de specifikationer, så kallade API:er, som vi märker innehållet med. 

– Det ska vara lätt att hitta rätt. Att ha ett 1177 för vårdgivare tror jag är framtiden för det – en gemensam känd kunskapsportal med information för hela vårdkedjan samlad på ett ställe. Jag tycker också det är bra att det är transparant, så att alla kan se innehållet. Även om det inte vänder sig till invånare eller patient i första hand, så bidrar öppenheten till att göra vården god och jämlik. Det blir en slags varudeklaration, att veta vilken vård du kan förvänta dig att få oavsett var i Sverige du söker, säger Chris Landergren. 

Fler nyheter

Prenumerera på Ineras nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om Ineras tjänster, projekt och kommande evenemang. Läs intervjuer med kunder och experter. Aktuellt från Inera skickas en gång i månaden.

Reportage och nyheter

Läs övergripande reportage och nyheter om Ineras verksamhet och utveckling.

Till toppen av sidan