Nordiska hälsoportaler – användningen ökar i Sverige och Norge
Motsvarigheter till svenska 1177.se finns i alla nordiska länder. I Sverige och Norge noteras nu en ökad användning av nationella hälsoportaler, medan tendensen i Danmark och Finland fortfarande är vikande efter den kraftiga toppen under pandemin. Det visas i en jämförande studie som årligen görs för att främja utveckling och erfarenhetsutbyte mellan länderna.
Trender och utveckling inom de nordiska ländernas hälsoportaler beskrivs i rapporten National Health Portals in the Nordics 2025 som presenterades på e-hälsokonferensen Vitalis i maj och nu är publicerad. Andreas Leifsson, analytiker på Inera, medverkade i presentationen och har tillsammans med sina nordiska kollegor sammanställt studiens slutsatser.
Hur vill du sammanfatta resultatet?
– De nordiska länderna ligger långt fram jämfört med övriga Europa när det gäller nationella hälsoportaler och fortsätter att investera i dessa genom att addera ytterligare funktioner som bidrar till bättre tillgänglighet och effektivare vård. Under 2024 integrerades exempelvis recept i den danska portalen Sundhet.dk. I norska Helsenorge.no skapades en digital tjänst där patienttransporter enkelt kan beställas. Finska Kanta.fi förbättrade sin ombudstjänst och svenska 1177.se kompletterades med en portal för vårdpersonal, säger Andreas Leifsson.
Var det något som stack ut i årets studie jämfört med tidigare år?
– Vi ser att användningen nu återigen ökar i Norge och Sverige, efter den nedgång som noterades åren närmast efter pandemin. I Danmark och Finland är dock tendensen fortsatt vikande. Där ligger användningen nu på samma nivå som 2019, medan Sverige och Norge ligger klart högre idag jämfört med före pandemin. Mest frekventa användare finns i Norge där den genomsnittlige invånaren besökte Helsenorge.no 23 gånger under 2024. Motsvarande siffra för 1177.se i Sverige låg på 19.
Vad beror skillnaderna mellan länderna på?
– Det finns flera orsaker till att den danska och finska utvecklingen skiljer sig något från den i Sverige och Norge. Men en förklaring är att Sundhet.dk och Kanta.fi i högre grad är inloggningstjänster som i samband med pandemin kom att få väldigt stor betydelse, medan 1177 och Helsenorge även har större delar med öppen information.
Vad utmärker 1177 jämfört med övriga nordiska hälsoportaler?
– Varje land har sina styrkor och svagheter. I Sveriges fall imponerar exempelvis hur långt 1177 kommit när det gäller att tillgängliggöra journalanteckningar. Samtidigt saknas exempelvis möjligheter att agera som ombud på 1177 i samma omfattning övriga nordiska länder. Skillnaden som bland annat beror på svensk lagstiftning kan dock komma att försvinna framöver då förändringar förväntas ske som effekt av förordningen om det europeiska hälsodataområdet, EHDS.
Hur används studien i det fortsatta samarbetet över nationsgränserna?
– Vi hoppas att rapporten ska bidra till inspiration, då de andra ländernas framsteg kan ge mod till egna investeringar. För att ytterligare stärka de norsksvenska banden har dessutom ett forum etablerats mellan 1177 och Helsenorge, där chefer och medarbetare träffas och diskuterar hur vi kan fördjupa samarbetet. Norges representanter är bland annat intresserade av hur 1177 arbetar med tjänster som 1177 stöd och behandling och 1177 direkt, medan vi i Sverige exempelvis är nyfikna på hur Helsenorge löst ombudsfunktionen, säger Andreas Leifsson.
