Rätt åtkomst till 1177-tjänster ska bli enklare att styra
När fler vårdärenden sker digitalt behöver regionerna kunna ge invånare rätt åtkomst till 1177 – oavsett ålder, livssituation eller behov av hjälp från någon annan. Inera utvecklar därför ett gemensamt stöd för behörigheter och företrädare och ett nytt ramverk för åldersgränser. Målet är att göra digitala vårdtjänster mer tillgängliga och likvärdiga, samtidigt som känslig information skyddas.
1177 är en central ingång till vården för invånare i hela landet. Men dagens sätt att hantera behörigheter, åldersgränser och företrädarskap är inte alltid anpassat till de behov som uppstår när allt fler vårdärenden sker digitalt. För regionerna innebär det både praktiska utmaningar och behov av gemensamma lösningar.
Det märks till exempel när vårdnadshavare behöver hjälpa ett barn i kontakten med vården, eller när en person med kognitiv svikt behöver stöd av en företrädare.
– Idag har vi både system och regelverk som inte är anpassade till invånares varierande behov. Vi behöver kunna erbjuda större flexibilitet när det behövs, och vården behöver kunna hantera undantagsfall på ett smidigare sätt, säger Anna Björkman, tjänstespecialist inom 1177 e-tjänster på Inera.
En tydlig utmaning gäller barns och vårdnadshavares tillgång till tjänster på 1177. I dag uppstår ett treårigt glapp i åldrarna 13 till 15 år, då varken barnet själv eller vårdnadshavare har generell tillgång till barnets journal och flera andra 1177-tjänster. Det nuvarande regelverket har fungerat som ett skydd för känslig information, men får samtidigt stora konsekvenser för familjer där vårdnadshavare behöver kunna hjälpa till med exempelvis bokade tider, receptförnyelse eller kontakter med vården.
– För unga med flera eller komplicerade sjukdomar, eller med stora funktionsnedsättningar, kan vårdnadshavarens åtkomst vara en förutsättning för att vårdkontakter och ärenden ska fungera, säger Carina Sundlöf, utredare för ett nytt ramverk för åldersgränser på Inera.
Samlade regler och gemensamt stöd
För att möta behoven pågår två arbeten som hänger nära ihop. Det ena är ramverket för åldersgränser, som beskriver hur barn och vårdnadshavare ska kunna få tillgång till 1177-tjänster på ett sätt som stärker tillgängligheten men samtidigt skyddar barns integritet. Det andra är utvecklingen av en central stödtjänst för invånares behörigheter och företrädare, som ska göra det möjligt att tillämpa regler och undantag mer enhetligt i 1177-tjänsterna.
Vårdpersonal får ett gemensamt gränssnitt för administration
Stödtjänsten ska samla hanteringen av behörigheter och företrädare i ett gemensamt system, i stället för att olika lösningar används beroende på vilken tjänst eller region det gäller. Syftet är att göra administration och arbetssätt mer enhetliga och att vården ska få bättre stöd för att hantera undantagsfall. För invånaren ska det ge en mer sammanhållen upplevelse när hen rör sig mellan olika 1177-tjänster.
– Invånare får smidigare tillgång till sin vårdinformation, medan vårdpersonal får ett gemensamt gränssnitt för administration i personalverktyget för 1177 e-tjänster. Tjänsten stödjer även förändrade regler för åldersgränser och företrädare, vilket gör systemet mer framtidssäkert, säger Anna Björkman.
I dagsläget finns exempelvis inte lagstöd för vuxna företrädare som behöver hantera andra vuxnas digitala journaler, men stödtjänsten ska ge möjlighet att ändra informationstillgången när lagstiftningen ändras.
Från manuella undantag till enhetliga arbetssätt
Redan i dag finns möjligheter att ansöka om utökad tillgång till ett barns journal på 1177 vid särskilda behov. Men hanteringen bygger ofta på manuella blanketter, lokala rutiner och olika tolkningar i olika verksamheter. Det kan göra processen svår att överblicka för invånare och tidskrävande för vårdens medarbetare.
Med ett gemensamt ramverk och en teknisk lösning som stödjer både grundregler och undantag blir det lättare att skapa likvärdiga arbetssätt. Det kan till exempel handla om att en vårdnadshavare ska kunna hjälpa ett barn med vissa digitala ärenden, utan att samtidigt få tillgång till information som behöver skyddas. Det kan också handla om att vårdpersonal får bättre stöd för att ge utökad tillgång eller begränsa åtkomst när det behövs i det enskilda fallet.
– Det är relativt enkelt att säga att åldersgränser ska ändras. Det svåra är att ta fram lösningar som gör att rätt information visas för rätt person, samtidigt som känslig information kan skyddas, säger Carina Sundlöf.
Målet är att det ska bli enklare för invånare att få tillgång till den information och de tjänster de behöver, på egen hand eller med hjälp av någon annan. För barn och vårdnadshavare innebär det bättre möjligheter att tillsammans hantera vårdkontakter, samtidigt som information som rör exempelvis sexuell hälsa skyddas från obehörig åtkomst.
Succesivt införande i nära samarbete med regionerna
Både den tekniska stödtjänsten och ramverket är långsiktiga utvecklingsarbeten. Under hösten 2026 tas en uppdragsplan fram för det fortsatta arbetet med ramverket. För utvecklingen av stödtjänsten är ambitionen att mycket av arbetet ska genomföras under 2026 och 2027. Arbetet lägger grunden för att kunna hantera fler typer av företrädare, till exempel gode män, förvaltare eller anhöriga som företräder en invånare. Första steget är dock att skapa ett bättre stöd för minderåriga och vårdnadshavare, där behoven redan i dag är tydliga för både invånare och regioner.
– Vi behöver hitta avgränsade delar att börja med och samtidigt förbereda regionerna på de förändringar som kommer. Det handlar inte bara om teknik, utan också om rutiner, processer och utbildningsmaterial, säger Carina Sundlöf.
Ingen förändring görs i befintliga åldersgränser förrän tekniska och verksamhetsmässiga förutsättningar är uppfyllda och regionerna har gett sitt godkännande. Införandet kommer därför att ske stegvis, utifrån vad som är möjligt och mest prioriterat för vårdgivare och invånare.