Pågående utvecklingsförslag

Beslutsstöd ViSam

Det här förslaget avser utveckling av en nationell webblösning för det evidensbaserade beslutsstödet ViSam. Beslutsstödet riktar sig till sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård, och används redan idag i pappersformat och som mobilapp.

ViSam, som står för vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell, är en modell som Region Örebro har arbetat fram för att förbättra samverkan mellan legitimerad personal hos olika huvudmän. ViSam-modellen består av tre olika samverkansprocesser:

  • beslutsstöd vid bedömning
  • samordnad individuell planering (SIP)
  • säker utskrivning.

ViSam beslutsstöd används vid processteget bedömning.

ViSam beslutsstöd används redan idag i kommunal hälso- och sjukvård och är en beprövad och spridd metod för medicinsk bedömning. Stödet finns i pappersformat och som mobilapp.

Behov av en nationell lösning har lyfts till Inera, som har genomfört en förstudie. Utifrån resultatet av förstudien är nu förslaget att utveckla en webblösning som kan användas på mobiltelefon, surfplatta och dator för att rapportera patientstatus vid försämrat hälsotillstånd. Webblösningen ska kunna användas av legitimerad personal som arbetar under olika huvudmän, i första hand inom kommunal och regional hälso- och sjukvård. Lösningen ska öka patientsäkerheten och minska dubbelarbetet vid dokumentation.

Frågor och svar om ViSam

Kan även privata utförare i kommunen använda tjänsterna om kommunen tecknar avtal?

Ja. Privata utförare kan använda ViSam-lösningen och övriga erbjudanden, förutsatt att kommunen administrerar detta och har dialog med Inera. Kommunen behöver vara tydlig med att i de fall den privata utföraren inte arbetar i kommunens journalsystem så behöver de själva bekosta integrationen till sitt journalsystem.

Varför behöver regionen och kommunerna i ett län samordna införandet av ViSam?

Webblösningen ViSam ger kommunen ett stabilt stöd för att bedöma optimal vårdnivå på ett evidensbaserat sätt. Till skillnad från vad som är möjligt i dagens ViSam-app kommer den inmatade informationen kunna lagras i kommunens journalsystem via en integration. Redan det är en förbättring jämfört med idag, men den stora nyttan uppstår när även regionen kan ta del av samma information, exempelvis läkare i primärvården, ambulanspersonal, sjuksköterska på akut- eller specialistmottagning. Då ökar patientsäkerheten och behovet av att dokumentera dubbelt försvinner.

En annan anledning till att samordning behövs är att det sannolikt krävs gemensamt överenskomna regler och rutiner, både lokalt och regionalt, kring hur beslutsstödet ska användas.

Kan kommunen använda ViSam även om inte regionen vill ansluta?

Ja, det är möjligt, förutsatt att det finns en integration mot det egna journalsystemet, men nyttan som beskrivs ovan blir då begränsad. Informationskvalitet minskar om den behöver överföras muntligt eller på papper och tidsbesparingar för att slippa telefon och fax minskar.

Kan regionen ta del av ViSam-information via Nationell patientöversikt, NPÖ?

I princip är det möjligt, men det förutsätter att kommunen uppfyller ett antal steg. Förutom en integration mot ViSam skulle det krävas att kommunen är ansluten som så kallad producent i NPÖ och dessutom väljer att visa upp just ViSam-informationen.

Det skulle alltså innebära att samtliga kommuner i ett län skulle behöva göra dessa val för att regionen ska vara säker på att hitta information om en patient, oavsett i vilken kommun hen bor. Dessutom skulle informationen enbart kunna visas för regionens vårdgivare, inte kunna sparas ner i journalsystemet, eftersom ingen information överförs via NPÖ. Där går det bara att titta in och läsa annan vårdgivares information men inte lagra den. ViSam-applikationen bygger istället på att informationen överförs direkt till de journalsystem som tjänsten är integrerad mot, oavsett om dessa finns i kommun eller region.

Ingår införandet av ViSam i Ineras erbjudande?

Nej. Inera utvecklar webblösningen och övertar den tekniska förvaltningen. Inera kommer även att förvalta innehållet så att dess höga kvalitet består över tid. Däremot behöver själva införandet hanteras lokalt och regionalt och ingår inte i erbjudandet.

Kommer Region Örebro förvalta innehållet även i fortsättningen?

Nej, Inera övertar ansvaret att förvalta innehållet. Inera har stor erfarenhet av att koordinera kunskapsinnehåll av den typ som finns i ViSam. Detta behöver ske tillsammans med regionernas kunskapsstyrning. Initialt kan sannolikt Region Örebro bidra med kompetens.

Omfattar erbjudandet hela ViSam-modellen?

Nej. Inera utvecklar endast den tekniska applikation, webblösningen, som utgör det beslutsstöd som är den första delen av en större modell för samverkansprocessen. ViSam-modellen omfattar även samordnad individuell planering (SIP) och säker utskrivning. För de två övriga delarna finns systemstöd som i allmänhet förvaltas av regionerna och används för kommunikation med länets kommuner, exempelvis Cosmic Link, Life care SP, Min plan, Prator, med flera.

Kan webblösningen för ViSam utökas med SIP och säker utskrivning?

Det finns inga sådana planer i nuläget.

Behövs nya tjänstekontrakt (tekniska specifikationer)?

Flera tjänstekontrakt går sannolikt att återanvända, men det behövs med stor sannolikhet även nya, exempelvis för att kunna hantera ”skrivfunktionen” från webblösningen till vårdinformationssystemen. Takpriset är beräknat utifrån detta.

Hur förhåller sig ViSam till andra triageringssystem?

ViSam beslutsstöd är inte ett regelrätt triageringssystem. Det kan inte jämföras med de triagesystem som finns inom akutsjukvården, där RETTS är störst. Akutsjukvårdens triage handlar om att ur ett allvarlighetsperspektiv avgöra vilken eller vilka man ska hjälpa först, givet en viss population och ett visst vårdområde med dess specifika förutsättningar.

ViSam beslutsstöd däremot handlar om att avgöra optimal vårdnivå för fortsatt vård, exempelvis primärvård som kan innebära läkarbesök på vårdcentral eller hemma, kvar hemma med stöd av sjuksköterska i hemsjukvård eller om patienten är i behov av slutenvårdens resurser.

ViSam är anpassad för att användas inom kommunal hälso- och sjukvård och den målgrupp som vårdas där. Beslutsstödet utgår från olika vitalparametrar och observationer som görs av legitimerad sjukvårdspersonal som finns i rummet, medan 1177:s rådgivningsstöd bygger på att rådgivningen sker på distans. I den kommande lösningen 1177 direkt triagerar invånaren sig själv genom automatisering.

ViSam-appen ger en rekommendation om optimal vårdnivå, utifrån inmatade parametrar, som sjuksköterskan gör en fristående bedömning utifrån. Om hens bedömning skiljer sig från rekommendationen ska det motiveras och dokumenteras i beslutsstödet. I detta steg beaktas även vilka lokala möjligheter som i kommunen, exempelvis tillgång till mobilt team eller en särskild äldremottagning.

Relationen mellan olika beslutsstöd kan behöva förtydligas, men ViSam är framtagen tillsammans med ambulanspersonal som parallellt använder sig av triagestödet RETTS. Flera regioner och över 180 kommuner använder sig idag av beslutsstödet ViSam, ofta på papper. Vid en eventuell utveckling av ViSam beslutsstöd kommer Inera att inhämta erfarenhet från nuvarande användare vid kravställning.

Krävs det en fullvärdig integration mot ett journalsystem?

Det kommer troligen även fortsättningsvis att gå att använda ViSam-tjänsten i kommunen utan integrationer, men nyttan i en säker informationshantering uteblir då.

Kommer Inera MDD-märka produkten?

Inera har bedömt beslutsstödet som ett Nationellt medicinskt informationssystem, NMI.

Har Inera haft kontakt med journalleverantörerna för att undersöka om de är beredda att göra en integration mellan ViSam och kommunens journalsystem?

Nej, Inera har inte haft några sådana kontakter. Kommunerna behöver kravställa och beställa integrationen av den egna leverantören. Integrationen bekostas av kommunen och ingår inte i Ineras erbjudande. Under projektet kommer Inera bistå kommuner och regioner med generell kravställning.

Kommunerna och regionen har samma journalsystem i vårt län. Hur kan ViSam-bedömningen styras beroende på vilken kommun/enhet som registrerar den?

Inera har inte utrett detta utan det behöver beaktas i ett kommande utvecklingsprojekt. Intentionen är att ViSam-bedömningen ska överföras automatiskt till patientjournalen för att undvika dubbeldokumentation.

Vi är intresserade av ViSam-erbjudandet, men har svårt att ge ett entydigt svar då funktionaliteten för slutanvändaren och integration med andra aktörer är svår att överblicka.

Ineras utredning kring ViSam är övergripande och en djupare utredning sker vid uppstart av projektet. Det ska ske i dialog med intresserade kommuner och regioner. I det formulär där kommuner ska svara på erbjudandet finns en möjlighet att lyfta tankar och frågeställningar runt just ViSam-erbjudandet. Oavsett om kommunen/regionens svar är ja eller nej uppmuntrar Inera alla kommuner att vid behov göra det.

Hur ser tidplanen ut för utvecklingen av ViSam?

Preliminärt skulle ett uppdrag för ViSam kunna starta kvartal 3–kvartal 4 2023. Leverans uppskattas kunna ske under kvartal 2–kvartal 4 2024. Ett fördjupningsarbete behöver göras initialt inom ramen för utvecklingsprojektet som tydliggör tidplan utifrån de förutsättningar som finns i mottagande kommuner och regioner.

Status i beredningen

I oktober 2022 skickades ett erbjudande till kommunerna och en avsiktsförklaring till regionerna. Sista svarsdatum är 15 januari 2023.

Idégivare: Initiativet är lyft av tre regioner med tillhörande kommunförbund – Örebro, Skåne och Västra Götaland.

Ansvarig: Sofie Zetterström, affärsområdeschef 1177 och kunskapstjänster

Till toppen av sidan