Terminologitjänsten

Det finns ett behov hos regionerna av en gemensam källa för både nationellt beslutade och lokala termer, klassifikationer, urval och kodverk som kan nås av alla regioner.

Projektet Terminologitjänsten utvecklar en plattform där kodverk och urval från flera olika källor ska kunna samlas och nyttjas via ett webbgränssnitt. Det ska vara enkelt att dels publicera och dela framtagna kodverk och urval, dels hitta och återanvända redan framtagna kodverk och urval. Plattformen utformas så att varje region eller annan intressent får sin tilldelade yta att förvalta som sin egen. På sikt ska plattformen även kunna rymma termer och klassifikationer.

Den främsta målgruppen är regionerna och det primära innehållet är de kodverk och urval som publiceras av dem, liksom de kodverk som tagits fram av Inera i samband med utvecklandet av nationella tjänstekontrakt. Även andra nationella kodverk och urval som skapar nytta för regionerna ska göras tillgängliga via webbgränssnittet, exempelvis urval ur Snomed CT och ICD-10. Innehållet i tjänsten kommer att utökas successivt av regionerna tillsammans med Inera.

Syftet med Terminologitjänsten är att:

• utgöra en entydig referenskälla för kodverk och urval inom hälso- och sjukvården
• stödja regionernas arbete med att skapa, samordna och styra val av kodverk och urval i samband med utveckling och förvaltning av vårdinformationssystem
• stödja regionernas samverkan kring kodverk och urval i syfte att bidra till en mer enhetlig begreppsanvändning och standardiserade informationsstrukturer
• underlätta utveckling och förvaltning av nationella tjänster och arbete med kodverk i nationella tjänstekontrakt samt
• underlätta regionernas bidrag till att skapa en modern nationell samverkansarkitektur för informationsutbyte inom hälso- och sjukvården.

Terminologitjänsten är ett viktigt bidrag för att stödja semantisk interoperabilitet inom hälso- och sjukvården, det vill säga att information kan återanvändas och utbytas mellan regionerna och andra parter utan att betydelse och sammanhang går förlorat. Det innebär möjlighet till:

• Säkrare vård – när information kan utbytas mer effektivt i vården, så att vårdpersonalen får tillgång till den information de behöver vid rätt tillfällen.
• Mer effektivt nyttjande av vårdens resurser – när administration och dubbelarbete minskar och vårdpersonalens kompetens kan användas där den behövs mest.
• Bättre uppföljning och beslut i vården – när möjligheterna till uppföljning i vården ökar, vilket bidrar till ökad kunskap och bättre beslut.
• Förbättrade förutsättningar för innovation – när data som dokumenteras i olika vårdinformationssystem kan användas för skapandet av nya digitala lösningar.

I förlängningen finns även stora möjliga nyttor för den kommunala vården gällande God och nära vård. Läs på SKR:s webbplats om överenskommelsen om en God och nära vård.

Projektet ska leverera följande:

• Ett webbgränssnitt för att kunna skapa, ändra och söka bland kodverk och urval.
• Ett API för att kunna hämta kodverken och urvalen till andra tjänster, som maskin- till maskin-koppling.
• En kodverksväxel för enhetlig integration mot externa kodverksförvaltare, till exempel Snomed CT och ICD-10.
• En central, resurssatt förvaltningsgrupp med ansvar för tjänsten.

Projektet startades våren 2022 med en förstudie för att identifiera en teknisk plattform som kan ligga till grund för den kommande utvecklingen.

I september startade ett utvecklingsprojekt för att verifiera att den plattform som föreslogs i förstudien kan användas till de tänkta leveranserna, och sedan ta fram de funktioner som ska levereras.

Efter driftsättning av en första version efter sommaren 2023 kommer vidareutveckling av tjänsten att genomföras under två år, med option på ett tredje år.

De organisationer som vill kunna publicera kodverk och urval i Terminologitjänsten behöver etablera förvaltning av sina egna ytor i plattformen. De behöver också reservera resurser för utbildning och för support av dessa ytor. Under utvecklingen av tjänsten behöver de bistå med deltagare i olika arbetsgrupper. Detta för att löpande kunna värdera och ta beslut gällande tjänstens funktionalitet.

De organisationer som vill använda tjänstens API:er behöver ansluta sina system. Arbetet med detta kan bli olika omfattande beroende på vilka behov de anslutande systemen har.

Slutligen behöver de regioner som vill använda Terminologitjänsten gemensamt etablera förvaltning av innehållet. Det behövs förvaltning av dels de gemensamma regelverken och processerna för tjänsten, dels de kodverk och urval som är gemensamma för regionerna men som inte används i Ineras tjänster eller som ligger hos någon annan nationell aktör.

Projektledare: Niklas Franzel, niklas.franzel@inera.se