Första linjens digitala vård

Nu moderniseras 1177 Vårdguiden och samtidigt utvecklas hela första linjens digitala vård. Invånarna ska snabbt kunna få kontakt med vården, beskriva sina symtom digitalt, få råd och lotsas fram till ett digitalt eller fysiskt vårdbesök. Programmets arbete bidrar till att förverkliga förslagen i regeringens utredning om God och nära vård.

Om programmet

Första linjens vård handlar om att invånarna ska få rätt vägledning när de har symtom, oro eller frågor och inte redan vet vart de ska vända sig. Här kan digitala tjänster och kanaler vara till god hjälp, både för invånarnas möjlighet till självservice och för att så effektivt som möjligt använda vårdpersonalens tid och kompetens.

Den första kontakten med vården ska kunna leda till egenvårdsråd eller till ett digitalt eller ett fysiskt vårdbesök, beroende på vad som passar bäst. Viktig information behöver kunna följa invånaren genom hela processen från kontakt till avslutat ärende, oavsett var och av vilka som vården ges. Automatisering och artificiell intelligens, AI, kan på sikt komma att spela en viktig roll.

Mot den bakgrunden har Inera och samtliga regioner börjat ett utvecklingsarbete med stöd i en gemensam målbild för första linjens vård och för 1177 Vårdguidens roll. Programmet Första linjens digitala vård samordnar och styr det arbete som Inera gör, i nära samarbete med landets regioner som samtidigt ansvarar för sina egna utvecklingsdelar. Allt fler regioner inför nu olika appar och andra digitala tjänster för att förenkla kontakten mellan invånare och hälso- och sjukvården.

Under 2020 och 2021 finansieras programmets utvecklingsinsatser via överenskommelsen God och nära vård mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Inera och SKR har bildat en samverkansgrupp där arbetet förankras och följs upp.

Infrastruktur och arkitektur för första linjens vård

Ett viktigt område inom programmet handlar om att vidareutveckla den gemensamma infrastrukturen för att viktig information ska kunna följa med invånaren och finnas tillgänglig för vårdpersonal när den behövs. Det blir särskilt betydelsefullt när många olika system, digitala verktyg och tjänster används i processen.

I dagsläget blir information ofta inlåst i appar och andra tjänster för att integrationer mellan system inte har upprättats. En invånare kan av det skälet behöva uppge samma information om sig själv många gånger i en vårdprocess, och kan bara se viss journalinformation men inte annan i tjänsten Journalen. En utbyggd nationell infrastruktur gör att nya digitala tjänster enklare kan ingå i ett fungerande ekosystem och att landets vårdgivare kan utveckla och upphandla tjänster utan att viktig informationsöverföring hindras.

Ett annat exempel är behovet av gemensamma kodverk och standarder för hur exempelvis vårdutbudet ska beskrivas i olika tekniska system, så att det går att hitta fram till rätt vård för rätt behov vid rätt tidpunkt på dygnet. Kodverk och standarder är delar av det område som brukar kallas gemensam arkitektur.

Både infrastruktur och arkitektur behöver konstrueras så att de är anpassade efter den lagstiftning som styr tjänsterna som ska stödjas, vilket gör att juridiska utredningar ofta är en del av arbetet. Inom programmet utreds för närvarande om och hur regionala och privata leverantörers tjänster kan återanvända delar av den infrastruktur som är utvecklad för 1177 Vårdguidens nationella tjänster.

Kopplad till infrastruktur och arkitektur är en utredning om vilka riktlinjer som behöver finnas för att använda varumärket 1177 Vårdguiden i olika digitala tjänster framöver. Det tas också fram ett ramverk för användbarhetsfrågor och designfrågor som förenklar för regioner och andra som får och vill använda varumärket i egna tjänster. Båda dessa uppdrag bedrivs också inom programmet.

Modernisering av 1177 Vårdguidens tjänster

Det andra stora området inom programmet är en modernisering och förändring av de tjänster som förvaltas nationellt av Inera under namnet 1177 Vårdguiden. Det handlar till exempel om att invånare ska kunna kommunicera med sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden på fler sätt än genom röstsamtal och kunna fylla i en digital symtomguide via 1177.se. Men också om fler självservicetjänster för invånare, som vidareutveckling av tjänsten Egen provhantering,  som gör det möjligt att beställa och planera sin provtagning och att kunna få en överblick över sina bokade tider och kallelser. En utredning pågår också om hur innehållet i det medicinska rådgivningsstöd som används i 1177 Vårdguiden på telefon ska kunna göras tillgängligt för andra digitala tjänster.

Leveranser

Programmet pågår under flera års tid. Leveranserna presenteras mer konkret i de projekt och aktiviteter som löpande ingår i programmet.

Som helhet ska programmet leverera:

  • utbyggd nationell infrastruktur, bland annat för vårdutbud och hänvisning
  • en nationell lösning för invånarens symtombeskrivning och vårdens bedömning av vårdbehov, möjlig att koppla till liknande regionala lösningar
  • fler sätt att kommunicera med sjuksköterskor på 1177 Vårdguiden utöver telefonsamtal, exempelvis video, bildöverföring, chatt och digital symtomguide
  • grundläggande funktioner för digitala kallelser, tidbokning och egen provhantering
  • möjligheter att kunna ansluta nya regionala tjänster till de nationella, inklusive uppdaterade riktlinjer för användningen av 1177 Vårdguidens varumärke
  • informationssäkerhet och stabilisering av befintliga nationella tjänster.

Tidplan

Tidplanen och budgeten beskrivs årsvis utifrån överenskommelsen mellan SKR och Socialdepartementet som gäller 2019-2021. Mer detaljerade tidplaner presenteras inom respektive projekt som ingår i programmet.

Förutsättningar

Ett centralt område inom programmet är att stimulera och samordna vidareutvecklingen av den gemensamma nationella infrastrukturen så att en stor mängd digitala tjänster kan fungera tillsammans i ett ekosystem. Därför är arbetet inom det området den viktigaste grundförutsättningen för att första linjens digitala vård ska kunna förverkligas och upplevas som smidig, både av invånare och av vårdpersonal.

Om information ska kunna följa med invånaren över vårdgivargränser krävs en gemensam infrastruktur där alla parter tar ansvar och bidrar. Inera behöver bidra med arkitektur och regelverk, utöver ansvar för flera stora nationellt förvaltade tjänster. Regionerna behöver bidra genom exempelvis kravställning vid upphandling av leverantörer, genom att ansluta sina upphandlade system och tjänster till den nationella infrastrukturen och genom att bidra med standardiserad information om sitt regionala vårdutbud.

Kontakt

E-post: forstalinjen@inera.se

Många leverantörer visar stort intresse för programmets arbete. Löpande information om nya upphandlingar och konkurrensutsättningar som Inera genomför publiceras i verktyget Tendsign. Avrop hanteras med de ram-avtalsleverantörer som Inera tidigare upphandlat. De finns publicerade på Kammarkollegiets respektive SKL Kommentus hemsida.