Gå till innehåll

Screeningstöd livmoderhals – gör det möjligt att kalla rätt kvinna i rätt tid

Med tjänsten Screeningstöd livmoderhals kan regionerna kalla rätt kvinna i rätt tid till cellprovtagning. Men att kalla rätt kräver också att man hanterar juridiken – bokstavligt talat – regelrätt.

Genom att regionerna delar information vet hemregionen när en kvinna ska kallas, även om hon lämnat cellprov eller fått behandling i en annan region. Det krävs dock att juridiken hanteras korrekt. 

Enligt vårdprogrammet för livmoderhalscancerprevention ska en kvinna kallas med olika intervall, bland annat beroende på hur gammal hon är och vad tidigare cellprov visat. Hur ska då regionerna kunna utbyta den information som behövs för att kalla rätt, och samtidigt följa lagen? Många andra processer i vården hanteras inom lagrummet för sammanhållen journalföring i patientdatalagen, men det fungerar inte här.

- Sammanhållen journalföring förutsätter att man redan har en patientrelation till den man ska kalla, berättar Lena Furubacke, projektledare på Inera. Själva poängen med screening är att rätt kvinna kallas med rätt intervaller – men urvalet, alltså vilka kvinnor man ska kalla, äger rum innan man träffat dem.

För att regionerna ska kunna utbyta information om vem som ska kallas till screening och när, behövde frågan lösas juridiskt. Lena Jönsson, regionjurist på Region Dalarna, gjorde därför en utredning. Hon förklarar skillnaden mellan utlämnande av patientinformation och direktåtkomst till patientinformation:

- Lagstiftaren skiljer noga på ”utlämnande” och ”direktåtkomst”, berättar Lena Jönsson. Om man håller sig inom lagrummet för sammanhållen journalföring blir det i praktiken direktåtkomst, och det sätter stora begränsningar i vad man kan göra. Lena Jönssons utredning landade i att informationen kan lämnas ut efter så kallad menprövning.

Tjänsten har alltså brutit ny juridisk mark, där information om resultatet av den senaste cellprovtagningen utlämnas efter en manuell menprövning och manuell sekretessprövning. Uttrycket ”men” betyder ”skada eller nackdel” och ”menprövning” innebär att man bedömer om det är självklart att ett utlämnande av informationen inte är till skada eller nackdel för patienten eller närstående till denne. Ett ”men” skulle kunna vara om skyddade personuppgifter röjs eller om patienten aktivt motsatt sig ett utlämnande.

- Kvinnor som lever med skyddade personuppgifter ska så klart inte få sina kontaktuppgifter röjda, men de ska heller inte få sämre vård, säger Lena Furubacke. Alla regioner har rutiner för hur man ska hantera dessa invånare på ett säkert sätt.

Båda Lenorna tror att lösningen med utlämnande efter manuell menprövning kommer att återanvändas för andra tjänster och processer, men hoppas också på en dialog mellan ansvariga politiker om en mer tidsenlig lagstiftning.

Klicka för att öppna fönster för kundservice Kontakta oss

Kontakta oss

Telefon

Kundservice, felanmälan och support

Scrolla till toppen av sidan