Gå till innehåll

Journalen – gemensamt verktyg i patientmötet

Under ett fullpackat seminarium under Vitalis andra dag var det fokus på "the latest and the greatest" om journalen via nätet. Seminariet var en blandning av presentationer om arbetet med utveckling och forskning kring Journalen och interaktiva inslag presenterades, där publiken delade med sig av erfarenheter och insikter.

Nulägesbilden målades upp av Ineras Mia Pettersson. Hon konstaterade att journalen via nätet innebär en stor förändring, inte minst för professionen - som inte är helt övertygad om dess fördelar. De som är nöjda är patienterna, sa hon.

Åsa Cajander, forskare vid Uppsala universitet, bekräftade bilden av vårdens upplevelse. Hon har undersökt hur journalen via nätet har påverkat arbetsmiljön och arbetet med patienterna hos sjuksköterskor i primärvården. Bland annat upplever de att kontakten med patienterna har förändrats, att de som loggat in för att läsa sin journal har blivit mer aktiva i sin egen vårdprocess. Detta har lett till en upplevd ökad arbetsbörda hos de tillfrågade. Åsa Cajander menade att vårdpersonalen behöver stöd i hur man kan anpassa och förändra sitt arbetssätt så att journalen via nätet blir en naturlig del i arbetsprocessen.

Jenny Juremalm och Janette Lindestam från Inera sammanfattade synpunkter och uppföljningsresultat från förändringen som genomfördes i slutet av 2017, då åldersgränsen för att kunna logga in i journalen via nätet sänktes från 18 till 16 år.  Efter ålderssänkningen är det många 16 åringar som har loggat in, ofta senare på dygnet än jämfört med andra användare. Fler tjejer än killar loggar in, visar uppföljningen. Nu återstår frågan om vad som händer med glappet mellan 13 och 16 år, då varken vårdnadshavare eller tonåringen själv får logga in. För att lösa det ska vi jobba nära målgruppen för att förstå dess behov och synpunkter, sa Jenny Juremalm.

Isabella Scandurra, forskare i hälsoinformatik vid Örebro universitet, gjorde en nationell utblick och berättade om arbetet där forskare från 10 länder har samarbetat för att ta fram skillnader och likheter i deras nationella regelverk och policys för hur man hanterar patientens åtkomst till sin journal via nätet. Som att jämföra äpplen och päron, konstaterade hon. Och det är något vi måste sluta med, fortsatte Maria Hägglund, docent vid Karolinska Institutet.  Om vi jämför enskilda pusselbitar blir det svårt att uttala sig om vilket system som är bäst. Vi måste försöka förstå helheten - och ett sätt för att göra just detta är att tillämpa ett sociotekniskt ramverk för utvärderingen, sa Maria Hägglund. Publiken bekräftade Marias tes och visade genom mentometeromröstning att det finns intresse för ett gemensamt internationellt ramverk för utvärdering av Journalen.

Sist under seminariet summerades två uppföljningsstudier som fokuserar på effekterna av journalen via nätet, för vårdpersonal respektive patienter. Detta gjordes av Hanife Rexhepi, doktorand vid Högskolan i Skövde och Jonas Moll vid Uppsala universitet. Journalen via nätet har sedan starten varit en dragkamp mellan å ena sidan patienter och patientorganisationer, och andra sidan vårdpersonal. Resultaten från studier visar att vårdpersonal tycker att journalen via nätet är en dålig reform som skapar oro, bland annat eftersom patienter saknar kunskap för att förstå en medicinsk journal. Patienter däremot, tycker det är en bra reform och ser inga problem med medicinska facktermer i journalen- det som står är tillräckligt för att få en överblick och man behöver inte förstå alla ord exakt. Ett bra sätt för att överbrygga motpolerna skulle vara att använda journalen i själva patientmötet - att se det som ett gemensamt verktyg, sa Hanife Rexhepi och Jonas Moll.

Klicka för att öppna fönster för kundservice Kontakta oss

Kontakta oss

Telefon

Kundservice, felanmälan och support