Gå till innehåll

Artificiell intelligens i offentlighetens tjänst

Trots att december är en månad med späckad kalender för de flesta mötte ändå glädjande många upp för att få vara med om konferensen Artificiell intelligens i offentlighetens tjänst. Nu kan du se alla föreläsningar i efterhand.

Om du har tid och lust kan du se filmer från alla föredragen här. Vi har ändå valt att göra en textad sammanfattning av vad som hände under dagen, (du hittar den under länkarna) som modererades av Ineras medarbetare Sofie Zetterström, vice vd,  och Tomas Lithner, avdelningschef.

Film, presentationer och program

Under dagen pratade man om hur användningen ser ut idag, vad vi kan förvänta oss av morgondagen och vilka etiska och juridiska utmaningar som finns. Föreläsarna gav både praktiska exempel på användning idag och pratade om strategier för framtiden.

Hur vi ökar den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI?

Först ut av de inbjudna föreläsarna var Hans Söderlund, senior rådgivare vid DIGG, myndigheten för digital förvaltning.

Sverige har ju som mål att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå det målet är givetvis en effektiv och innovativ offentlig sektor helt avgörande. DIGG är till för att främja det arbetet, att stötta och driva på.

Under det arbete som DIGG just nu gör, bland annat i en rapport till regeringen, har några av de områden där AI förväntas kunna göra mest nytta visat sig vara vård och omsorg och utbildning och kultur.

Vi står inför många utmaningar på många plan. På ett nationellt plan efterlyser Hans Söderlund sådant som tydligare styrning och ledning, effektivare behandling av policyfrågor, gemensam digital infrastuktur och omfattande utbildningssatsningar.

Partnerskap för framtiden

Programpunkten föredrogs gemensamt av Louise Callenberg från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Martin Svensson från AI Innovation Center.

Deras gemensamma arbete har utgått från två frågeställningar, båda högst aktuella:

  • Hur kan vi lösa välfärdens utmaningar?
  • Hur kan människor och maskiner uppnå mer värde och nytta tillsammans än var för sig?

Som lyckade exempel på AI i praktisk tillämpning nämndes bland annat två kommunala exempel. Screeningstöd läs- och skrivsvårigheter som används på Lidingö för att identifiera elever i behov av stöd och det IT-stödda sophanteringssystem som används i Stockholm, där en avfallsbehållare ger signal om att den är full och behöver tömmas.

Vi fick också fem tips för att lyckas i våra ansträngningar med AI.

  • Led mot framtiden – använd visioner och missioner som verktyg
  • Lyssna och prioritera därefter (prioritera inte fel)
  • Gör – tillsammans med andra och över gränser (vänta inte)
  • Följ – utifrån fakta och insikter (tyck inte)
  • Lär – reflektera och prova (sno och glo mer)

Robotar fixar matchningen

Sist ut innan lunch var Filippa Jennersjö från Arbetsförmedlingen. Hennes dragning bjöd på erfarenheter, insikter, tips, till och med ett och annat skratt. Arbetsförmedlingen började sitt arbete kring 2015, i en brant uppförsbacke då man fått mycket kritik för en dyr hemsida som var långt ifrån att ge den service som användarna ville se.

En kärngrupp på Arbetsförmedlingen formerades, en grupp som insett att man inte kunde lösa ett befintligt problem med lösningar man redan provat.  Idén var att till stor del att använda AI, att inte utgå från invanda spår utan tänka nytt och bitvis låta maskinerna lära och styra.

Filippa talade om vikten av att AI stöder såväl digitala som personliga möten. Hon förmedlade också lärdomen att det är viktigt att kunna berätta varför algoritmer plockar fram olika variabler, inte bara att de råkar göra det.

Vi lärde oss också ett nytt ord, kompetensontologi. Ontologi betyder i det här sammanhanget ungefär en maskinläsbar beskrivning av en avgränsad värld, lik en uppslagsbok.

Kan en chatbot ge sjukvårdsrådgivning?

Emma Frid, Inera, som arbetat med chatbot för sjukvårdsrådgivning berättade att de ägnade tid åt att få användarna att förstå att det var en chatbot som man hade kontakt med.

När de gjorde de första användartesterna fick de kommentarer som var ungefär: vad snabb hon är. Användarna förstod inte att de pratade med en chatbot, utan blev imponerade över att en person kunde vara så snabb och intelligent.

Då drog man ner tempot för hur fort svaren kom, visade en ”robot” som den som svarade samt la till välformulerade inledningstexter med beskrivning om chatten. Trovärdigheten och transparensen blev genast bättre, eftersom användarna förstod hur de fick svar.

Smartare kommuner med AI?

Markus Bylund, strategichef för IT och digitalisering vid Uppsala kommun, ansåg att mycket av det som sägs idag om artificiell intelligens, AI, för kommuner är ganska tveksamt.

Han menade att alla säger att AI är helt fantastiskt, att det är en teknik som kommer bidra med mycket nytta, eftersom offentlig verksamhet står inför en stor kris. Det man sedan erbjuder inom kommunen är ett röststyrt armband för de äldre. Något har tappats på vägen med de möjligheter som AI faktiskt skulle kunna ge utifrån de utmaningar som den kommunala verksamheten har idag.

Juridiska och etiska utmaningar

Manolis Nymark, jurist, lyfte i sin föreläsning att AI inte är en teknikfråga, utan en demokratifråga. Det finns ingen lag som reglerar AI så det gäller att lagstiftarna är på alerten och anpassar till utvecklingen.

På AI-spaning med Göran Lindsjö

Kring ämnet AI händer det mycket i vår omvärld och det har Göran Lindsjö, AI-rådgivare, ordentlig koll på. Han menade att Sverige i jämförelse inte har kommit särskilt långt, även om vi har blivit bättre på senare år, så springer många andra länder fortare.

 

Klicka för att öppna fönster för kundservice Kontakta oss

Kontakta oss

Telefon

Kundservice, felanmälan och support

Scrolla till toppen av sidan