Gå till innehåll

Artificiell intelligens och automatisering för första linjens vård – rapporten är klar

Chattbotar, egenbedömning och andra verktyg som kan hjälpa invånaren mer effektivt än dagens 1177 Vårdguiden – det är några exempel som förstudien Digital sjukvårdsrådgivning presenterar i rapporten AI och automatisering för första linjens vård.

Förstudien Digital sjukvårdsrådgivning är en del av programområdet Nya 1177 Vårdguiden. Studien startade för att undersöka hur sjukvårdsrådgivningen på telefon skulle kunna bli mer tillgänglig och effektiv med hjälp av automatisering och artificiell intelligens, som ofta kallas AI. 

Kristina Stensson Ljungdahl är utredare och projektledare på Inera och har lett förstudien. 

Kristina Stensson Ljungdahl, förstudieledare

– Ganska snart visade det sig att landstingen och regionerna ville att vi skulle titta bredare på området, och därför utvidgades uppdraget. Rapporten är nu ett kunskapsunderlag som kan användas i det fortsatta arbetet för en gemensam nationell strategi kring hela första linjens vård. 

Uttrycket "första linjens vård" handlar om de delar av vården som invånarna först vänder sig till när de vill söka vård. Det kan vara primärvården, delar av akutsjukvården och tjänster som 1177 Vårdguiden. 

– För att verkligen få full effekt behöver det finnas en sammanhängande vårdkedja för hela första linjens vård. Det kommer att kräva verksamhetsförändringar, och det har vi inte tittat på alls än. Men vi har tittat på hur olika delar av det som nu görs skulle kunna automatiseras, med eller utan AI. 

Testa möjligheterna i nästa steg 

Dagens sjukvårdsrådgivning på telefon bygger på att invånaren ringer in och pratar med en sjuksköterska om sina symtom. Sjuksköterskan bedömer symtomen och hänvisar patienten vidare till rätt vårdnivå: egenvård hemma, tidbokning på vårdcentral eller besök på akutmottagning. 

Med ett automatiserat verktyg kan invånaren sköta flera av de här faserna själv, från att bedöma sina egna symtom till att få ett digitalt vårdmöte. Först i sista fasen kommer ett fysiskt vårdmöte, om det visar sig behövas. Invånaren får fler verktyg för att sköta sin egen och närståendes vård, och fler möjligheter till digitala vårdmöten som hänger ihop med hela vårdkedjan. 

Schematisk illustration av hur vårdkedjan för första linjens vård fungerar nu och kan fungera i framtiden.
Första linjens vård: Idag ringer patienten oftast in och bokar en läkartid för sitt hälsoproblem. I framtiden kan patienten sköta flera delar av vårdkedjan själv.

Förstudien föreslår bland annat en period med tester av hur nuvarande AI-system på marknaden kan användas på 1177 Vårdguiden. Hur skulle en chattbot fungera på 1177.se? Ett digitalt självbedömningsverktyg, där en sköterska kommer in vid rätt tillfälle? Kan tal som översätts till text förenkla på flera sätt? 

Olika nivåer av AI-lösningar innebär olika vägval 

Det finns olika nivåer av automatisering och AI-lösningar. I rapporten beskrivs allt från enkla till mer avancerade alternativ.

Gemensamt för AI är att det handlar om datorsystem som är självlärande, som kan lära sig av erfarenheter på sätt som liknar människans. Det skiljer sig från datorsystem som bygger helt på förprogrammering och automatisering. Även om de kan vara mycket avancerade är de inte självlärande. 

– När vi tittat på vad man skulle kunna göra framöver krävs de mer avancerade lösningarna. Detta för att inte bygga in ett system som om några år blir en återvändsgränd, förklarar Kristina Stensson Ljungdahl. 

– Det handlar om investeringar i större AI-system som i sin tur kräver nationella satsningar. 

En av de viktigaste slutsatserna i rapporten är att det här är ett område som landsting och regioner behöver satsa på. I den nya verkligheten samarbetar inte bara landsting, regioner och kommuner runt individen och utbyter information via plattformar, utan också andra myndigheter och privata aktörer. Med många aktörer ökar kraven på gemensamma nationella standarder, överenskommelser och satsningar. 

– En annan slutsats är att utifrån de här kraven på infrastruktur och ny teknik så är det nog bara de stora internationella aktörerna som har den kapaciteten. 

Större risker med att undvika tekniken 

I debatten om AI och framtidens samhälle talas en hel del om risker. Inte minst risken att bygga ett stort oöverskådligt system som tar egna beslut och som inte går att styra. Hur ser förstudien på de riskerna? 

– Det är större risker med att inte göra något nu. Risken finns att 1177 Vårdguiden tappar betydelse och att den offentligt finansierade vården inte kan hantera sitt uppdrag. Om vi inte lär oss om den här tekniken nu så kan vi heller inte hantera den, säger Kristina Stensson Ljungdahl. 

– Det finns förstås också alltid en risk att råka välja fel. Men det är kanske en risk man helt enkelt bara måste ta.