Video- och distansmötestjänst

Video- och distansmöte effektiviserar och underlättar arbetet inom vård- och omsorg, genom att komplettera traditionell sjukhusvård och besök på vårdinrättningar med distanssamtal, videokonsultation, vård på distans och egen vård i hemmet.

Video- och distansmöte bidrar till att fler kan ta del av de tjänster som vården erbjuder, samtidigt som resurser utnyttjas på ett mer kostnadseffektivt sätt.

Beställ anslutning till Video- och distansmötestjänsten

Alla landsting, kommuner och privata vårdgivare kan ansluta till tjänsten Video- och distansmöte. För att kunna ansluta behöver din organisation först ha egna videokonferenssystem, det vill säga videoutrustning i mötesrum eller klient på din dator. Även tillgång till en infrastruktur där systemen finns registrerade behövs.

Dessutom behöver din organisation ha åtkomst till kommunikationsnätet Sjunet, eftersom det i dagsläget är ett krav för att få använda tjänsten. Vad gäller tillgång till infrastruktur (så kallad gatekeeper) rekommenderar vi att ha en egen lokal infrastruktur installerad i ert nätverk. Men det finns också möjlighet att hyra en sådan av vår leverantör.

Beställ anslutning till Video- och distansmöte

Alternativa anslutningssätt

1. Anslutning via Sjunet med egna videokonferenssystem och infrastruktur

Denna anslutningsform innebär att din organisation kopplar ihop lokal utrustning (videokonferenssystem) med sin egen lokala infrastruktur (gatekeeper). Lokal utrustning kommunicerar sedan med den nationella tjänsten för video- och distansmöte via gatekeepern och kommer via denna i kontakt med rätt mottagare.    
Detta anslutningssätt kan vara att föredra om din organisation har flera olika videosystem som ska kopplas upp mot den centrala tjänsten. Detta anslutningssätt förutsätter att din organisation har en direktanslutning till Sjunet.

2. Anslutning via Sjunet med endast egna videokonferenssystem

Om din verksamhet har ett mindre antal videokonferenssystem som ni vill koppla upp mot den centrala tjänsten finns möjlighet att hyra in sig på ett så kallat gatekeeperhotell för att på så sätt ansluta sina utrustningar på korrekt sätt till tjänsten Video- och distansmöte. Detta anslutningssätt förutsätter att din organisation har en direktanslutning till Sjunet.

3. Anslutning via Internet genom Sjunetansluten organisation

Detta alternativ är aktuellt om din organisation saknar anslutning till Sjunet. Ni kan då själva ta kontakt med annan organisation som har en anslutning till Sjunet, och via Internet komma in på Sjunet via deras anlutning och därefter nå tjänsten Video- och distansmöte. Detta kan göras enligt alternativen ovan. Alltså, antingen via egna videokonferenssystem och infratsruktur, eller via endast egna videokonferensystem. Detta anslutningssätt bör ses som ett undantagsfall och kan vara bra för organisationer som under ett projekt eller liknande tillfälligt behöver komma åt tjänsten Video- och distansmöte.

Kom-igång med videomöten

Här får du lite tips om hur din organsiation på ett framgångsrikt sätt kan komma igång med videomöten och andra resfria alternativ.

Tipsen riktar sig till organisationer som ännu inte kommit igång, och till dem som kanske behöver ytterligare tips för att lyckas bättre med videomöten. Alla steg nedan är viktiga för att du ska lyckas införa videomöten som alternativ till, eller istället för fysisika möten. Läs mer om respektive steg till vänster.

Det här behöver du göra

 

 

1. Analysera & besluta

Börja med att ta reda på hur ert resande ser ut idag och vilka de faktiska kostnaderna för resor är. Fundera också över i vilka andra situationer som videomöten kan vara användbara, och vem som ska använda dem. Syftet behöver inte alltid vara för att minska resandet.

När ni undersökt vad resorna kostar och identifierat vilket behov ni har av videomöten, kan din organisation och ledning ta beslut om att stödja satsningen på videomöten och avsätta resurser för det. Ledningens engagemang är mycket viktigt för att lyckas.

Analysera utgångsläget

Det är lätt att inse att man ska börja med att analysera utgångsläget för hur behovet av resfria möten ser ut och vem som ska använda dem, men det är inte ovanligt att detta steg glöms bort i ivern att komma igång. Det är också viktigt att ta reda på hur resandet ser ut idag, och vilka de faktiska kostnaderna för resor är.

Förbered för kommunikation

Ni behöver också fundera över vilka behov av kommunikation som finns inom organisationen. Om ni har en resepolicy bör ni kontrollera om det finns stöd för resfria möten i denna. Resultatet av analysen använder ni som underlag för att på ledningsnivå fatta ett beslut om i vilken omfattning ni ska göra en satsning på resfria möten.
Ledningens engagemang är mycket viktigt.

Ett aktivt engagemang från ledningen signalerar också att de anser att detta är en viktig satsning, vilket ofta smittar av sig och hjälper till att motivera hela organisationen. Att de sedan föregår med gott exempel är minst lika viktigt, annars kan ett seriöst förändringsarbete bli näst intill omöjligt.

2. Tillsätt en arbetsgrupp

Personer från olika delar av organisationen bör vara med i arbetsgruppen. Det ökar chanserna att rätt behov tillfredställs och att få ett positivt genomslag. Ett misstag kan vara att lägga för mycket ansvar på den tekniskt intresserade.

Arbetsgruppen får sedan planera arbetet lite mer i detalj. Hur ser möteskulturen ut och till vilka orter reser kollegorna till? Hur ska ni planera kommunikationen kring detta, och på vilken nivå ska ni lägga er? Representanter från hela organisationen För att lyckas är det bra om arbetsgruppen representeras av personer från hela organisationen, då ökar chanserna för ett positivt genomslag. Arbetsgruppen ska också ansvara för genomförandet av förändringen.

Ett vanligt misstag är att organisationer lägger för stor del av ansvaret för implementeringen på den tekniskt intresserade. Risken är då att verksamhetens behov inte tas till vara på bästa sätt.

Detaljerad analys

När arbetsgruppen är tillsatt är det dags att göra en mer ingående och detaljerad analys. I detta steg ingår att ta reda på till vilka orter resor sker och vilka kollegor som det är bra att erbjuda resfria mötesalternativ, samt vilken typ av kommunikation som behövs. Det är också bra att ta reda på hur den etablerade möteskulturen ser ut och hur intresserade kollegorna är av att byta mötesvanor.

Ambitionen bör också vara att få fram ett utgångsläge över hur många resor som sker idag för att delta på möten, som ni sedan kan jämföra med efter att ni har börjat använda resfria möten. I detta steg kan det vara klokt att fundera på vilka mål ni ska sätta, så att ni vet vad ni ska mäta mot när ni ska utvärdera satsningen.

3. Välj ut och skaffa utrustning

Det är viktigt att inventera organisationens tekniska förutsättningar och utrustning, och även hur det ser ut hos de organisationer ni ska ha möten med. Verksamhetens säkerhetskrav är också viktiga att ta hänsyn till.

För att kunna använda den nationella tjänsten för Video- och distansmöte behöver din organisation ha egna videokonferenssystem, det vill säga videoutrustning i mötesrum och/eller klienter på aktuella datorer. Även tillgång till en egen, eller inhyrd infrastruktur behövs. Innan ni väljer utrustning är det också viktigt att ni tar hänsyn till de krav som den nationella tjänsten ställer på lokal utrustning.

Krav på lokal utrustning

Organisationer som inte uppfyller förutsättningar nedan, utan har en föråldrad utrustning, kan orsaka att kvalitén försämras för alla andra som deltar i videomötet.
Mer detaljer får du  i dokumentet Tekniska anvisningar

Den lokala utrustningen ska ha:

Stöd för H264 (videoprotokoll)
Utan stöd för H264 riskerar alla system som ansluter att få en lägre upplösning, trots att deras utrustning har stöd för H264. Tidigare versioner stödjer endast lägre upplösningar och använder mer bandbredd.

Stöd för Kryptering
Utan stöd för kryptering kommer all information som hanteras via videosamtalet att vara okrypterat, även om den uppringande organisationen har stöd för kryptering i sin infrastruktur och end points.

Stöd för URI
Lokal infrastruktur måste ha stöd för URI, eftersom det är det enda sätt som organisationer kan ringa in till Sjunet från Internet. De flesta mobila klienter adresseras också på det sättet.

Stöd för H460
Saknas stöd för H460 måste fler portar öppnas i den lokala brandväggen, vilket medför en säkerhetsrisk.

Stöd för H239 (presentation)
Utan stöd för H239 begränsas presentationsbilden, som är en viktig funktion för bland annat kliniska tillämpningar. Det betyder att alla parter blir påverkade, trots att de själva har stöd för H239 i sin infrastuktur och end points.

Stöd för SIP
För att bidra till att fler väljer att använda SIP som standard för videomöten behöver lokal och nationell infrastruktur förbereda sin infrastruktur för detta.

4. Inför regler & rutiner

För att resfria möten ska fungera på ett bra sätt inom organisationer behöver ni ha tydliga regler och rutiner. Ett viktigt dokument för detta är resepolicyn som bör kompletteras med en mötespolicy.

Mötespolicyn ska kopplas till styrdokument med riktlinjer om hur och när resfria möten ska användas, hur de ska bekostas samt hur support och service ska gå till och vem som ska ansvara för det.

Väl fungerande bokningssystem

När regler och rutiner finns på plats är det också dags att sätta upp ett väl fungerande system för bokning av utrustning, och av eventuella lokaler för detta. Det ska vara lätt att boka och utrustningen och den kan med fördel vara fast monterad i särskilt anpassad lokal.

5. Utse ansvariga

Organisationer som vill att medarbetare ska använda video-, telefon- och webbmöten professionellt, måste se till att tekniken fungerar. Strular tekniken måste det finnas hjälp att få.

Tekniken behöver inte krångla många gånger förrän du har mist en mötesdeltagare för lång tid framöver, eller för alltid. Om något trots allt skulle krångla, ska hjälpen finnas nära till hands.

Förbered gärna mötet i förväg

För större videomötessystem är det en klar fördel om någon ansvarig person kan koppla upp mötet i förväg så att ingen tid spills på detta i början. På så sätt undviker ni inte bara frustration över att mötet avbryts eller försenas, utan skapar även trygghet hos mötesdeltagarna. Se fler tips för bra videomöten här

6. Informera, sälj in och utvärdera

En förutsättning för att kunna använda videomöten, är att det finns tydlig information om hur man gör. Personer som ofta kallar till möten bör också vara ett gott föredöme och boka resfria möten för lämpliga situationer.

Ledningen bör ta initiativ att användningen följs upp. Information om användningen bör också spridas internt.

Tydlig och anpassad information

En förutsättning för att få personer i en organisation att börja använda sig av videomöten, är att de först och främst vet att utrustningen finns, var den är, hur man gör för att boka, hur man sätter igång den och hur man ringer upp en annan utrustning. Personer som ofta kallar till möten, till exempel chefer och projektledare, behöver också tydliga rekommendationer om vilka mötesformer som lämpar sig för olika situationer.

Exemplets makt är stor. Låt anställda få prova på hur det är att delta i ett videomöte, eller hur det är att dela dokument och chatta i ett möte. Ta fram tydlig information, utbilda och visa hur man gör. Lyft fram fördelar som är anpassade till varje individ, som till exempel att spara tid och få bättre balans mellan arbete och fritid.

Använd ”rätt” säljande budskap

Ett misstag kan vara att bara sälja in resfria möten med ekonomiska besparingar. Risken är då stor att man får reaktioner som att ”ledningen försöker få oss att sluta resa och bara använda resfria möten”. Det kommer aldrig att gå. Ledningen spelar för övrigt en viktig roll i att kalla till möten under resfria former. På så sätt sprids användningen på ett naturligt sätt i organisationen.

Följ upp och informera om användningen

Ledningen bör se till att användningen av resfria möten följs upp. Genom att göra det kan ni anpassa och utveckla mötestjänsterna, och skaffa underlag för eventuella kompletterande investeringar. Det är också viktigt att sprida information om användningen.

Användningsområden

På dessa sidor kan du ta del av hur andra använder sig av video- och distansmöten inom sin verksamhet. Vi hoppas att du ska bli inspirerad och hitta nya användningsområden även för din verksamhet.

Har du själv något bra tips, vill vi att du berättar för oss.

  • Tipsa oss om användningsområden

Ambulanssjukvård

Ambulanssjukvårdens utryckningsprocess behöver bli snabbare och mer träffsäker. Med bild och video kan flera delar i processen förbättras.  Läs mer... 

Arbetsterapi

Via video kan arbetsterapeuten se patientens rörelsemönster lika bra som vid ett fysiskt möte.  Patienten slipper resa och kan erbjudas hjälp vid rätt tillfälle. 

Barnhjärtoperationer

Flera experter kan samtidigt ta del av bilder och rörelser av barnhjärtan vid operationer, för att diskutera hur ett hjärtfel ska behandlas. Tidigare fick detta beskrivas muntligt över telefon. Läs mer...

Dialys på distans

Bristen på specialistläkare för dialysvård har medfört höga kostnader för stafettläkare. Genom att anordna dialysronder via video, kan ordinarie specialistläkare hantera ronder för fler sjukhus. 

e-medic

Ett projektet för att skapa patientcentrerade vårdmodeller och utveckla nya e-hälsolösningar genom videostödfunktioner. Fokus ligger på diabetsvård och avancerad barnsjukvård i hemmet. Läs mer...

ERCP - kirurger guidar kirurger på distans

Komplicerade ERCP:er kan ibland behöva utföras av en expert. Via video kan experter guida lokala endoskopister, så att de själva kan utföra behandlingen. Läs mer...  

Handrehabilitering

Handkirurgiska ingrepp kräver regelbunden rehabilitering för att funktionen i handen ska kunna återställas. Via video kan rehabilitering utföras frekvent. 

Hjärt- och lungljud på distans

Via video kan läkaren lyssna på hjärt-och lungljud i realtid, eller lagra hjärtljudet i en databas, så att hjärtspecialist kan lyssna vid ett senare tillfälle.   

Hjärtundersökning med ultraljudsrobot

Via en distansstyrd robotarm kan specialist undersöka en patient med ultraljud i realtid. Detta ökar användningen av ekokardiografi, som kan rädda liv.    

Hudkonsultationer 

Det går lika bra att bedöma hudsjukdomar på distans med hjälp av digitala fotografier. Det har sparat sjukhus tusentals kronor varje år i uteblivna resor.  

KBT på distans

Kognitiv beteendeterapi, KBT, på distans ökar tillgängligheten till behandlingen och gör att fler patienter kan få vård. Passar särskilt bra för dem som har smärta eller lider av depression. Se film med exempel   

Konsultation äldrevård

Videokonsultation istället för telefonsamtal mellan läkare och sköterska gör att patienten kan bli delaktig i dessa samtal. Läkaren kan då oftare ta del av visuell information som tidigare endast  skedde vid de fysiska besöken. 

Logopedi

Patienter med afasi behöver regelbunden behandling av en logoped. Via video blir det möjligt att ge patienter med långa avstånd samma vård.   

Mobilt laboratorium

Mätinstrument i väska som kollar parametrar som är viktiga för hälsan. Väskan har en integrerad dator som överför mätvärdena till en databas på sjukhuset via mobilnätet.  

Multidisciplinära ronder

Multidisciplinära ronder innebär att man med kvalitativ kommunikation i bild och ljud på distans beslutar om hur man ska behandla patienter. De som deltar är specialister från olika områden.

Programmet för Vård på distans

Målet med programmet är att fler verksamheter ska bedriva vård på distans, att fler lösningar för vård på distans skapas och att effekter av vård på distans tydliggörs. 

Protonstrålbehandling

Inför, under och efter en protonstrålbehandlingen behöver samma läkare och yrkesprofession mötas och diskutera varje enskild patient. Utan video skulle detta inte vara möjligt.  

Psykiatri på distans

Tack vare video har kliniken sparat många mil och arbetstimmar i bil, patienter har vid akuta behov kunnat träffa läkare, gemensamma utbildningar har anordnats, med mera.  

Psykogeriatrik på distans

På Geriatriskt centrum i Umeå är demensvård på distans en del av deras rutinverksamhet. Ambitionen är att hela länet ska anamma detta arbetssätt.   

Reumatologi på distans

Brist på remautologer gjorde att läkare fick resa större delen av sin tid istället för att träffa patienter. Via video kan läkaren nu träffa fler patienter och ändå göra kvalitativa behandlingsutvärderingar. 

Smärtrehabilitering

Långvarig smärta kan med bestående förbättring behandlas med basal kroppskännedom. Behandlingen fungerar lika bra att utföra via video, och gärna i grupp.   

Telemedicinsk hemtitrering

Patienter med Parkinsons sjukdom behöver inte vara inneliggande flera dygn på sjukhus för att få sin medicin utprovad. Övervakningen av patienten kan istället ske via video i hemmet.  

Warankontroll

Patienter som tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, behöver regelbundna kontroller. Via en lätthanterlig mätare kan patienten själv ta sitt prov och elektroniskt skicka provsvaret till sjukhuset. 

Virtuellt hälsorum

I det virtuella hälsorummet kan patienten själv, eller med assistans, kontrollera sin hälsa. Patienten kan boka möte med läkare på distans, undersöka blodtryck, puls, blodsocker, INR, HB, vikt, med mera.  

Vård på distans i hemmet

Vård och omsorg är på väg in i hemmen. Professionell vård i hemmet kräver dock förnyade arbetametoder och investering i modern teknik. En sådan satsning skulle i slutändan bespara Sverige flera miljarder varje år.   

Vårdplanering

Genom att koppla upp sig via video eller telefon kan vårdplaneringsmöten hållas oftare och snabbare. Det innebär att patienten slipper onödig väntan på sitt nya omhändertagande.   

Video i öppenvården

Att slippa "onödiga resor" till sjukhuset är särskilt viktigt för personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar där kontakter med vården upptar en stor del av vardagen. 

Tips för bra videomöten

Om du ska ha ett videomöte där många olika orter deltar, kan det vara bra att skylta med namnet på din ort. Då är det lätt att se var varje mötesdeltagare kommer i från.

Det finns också ett antal små punkter du bör förbereda innan du har ett möte. Då blir mötet trevligare och upplevs mer professionellt.

Checklista för bra videomöten

  • Ställ in kameran så att alla deltagare syns på bild innan mötet börjar
  • Se till att belysningen är bra i rummet
  • Se till att placera mikrofonen centralt så att alla kan höras
  • Stäng av (tysta) mikrofonen när du inte pratar
  • Säkerställ att det finns mötesordförande/moderator
  • Säkerställ att det finns ett telefonnummer som man kan nå i lokalen
  • Snygga gärna till i rummet, det blir trevligare för andra att se er då
  • Stäng av ljudet på mobilen
  • Ställ fram ”ort skylten” om du har möte med deltagare från andra orter

Ladda ner tips och "ort-skylt"

Mallen för "ort-skylt" kan du använda för att skriva namnet på din ort, så detta syns tydligt när du har videomöten. På mallen finns också några bra tips för bra videomöten.

Så kan du delta på möten via den nationella flerpartstjänsten

Detta förutsätter förstås att din organisation är ansluten till tjänsten för Video- och distansmöte och att ni har ett virtuellt mötesrum i den nationella flerpartstjänsten, samt att ni har ett centralt bokningssystem för videomöten. Information om adresser/nummer och hur deltagare kopplar upp sig till ett möte från de olika utrustningarna, skickas ut i respektive mötesbokning.

Observera att när det gäller videomöten mellan endast två organisationer (när man ringer in direkt till ett videosystem), så krävs standardiserad videokonferensutrustning. Det är endast möjligt att använda Skype, webbläsare, etc. när du kopplar upp dig via den nationella flerpartstjänsten.

Utrustning och förutsättningar för användning

Skype for Windows

För att kunna använda Skype for Windows behöver du ha programmet Skype installerat på din dator, och du loggar då in med ditt Microsoftkonto. Du behöver också en webbkamera och ett headset.

Skype for Business

Skype for Business är Microsofts nya version av Lync. Detta är en helt annan programvara än Skype for Windows. För att kunna använda Skype for Business behöver du har programvaran installerad på din dator, alternativt att din organisation har en central åtkomst som du kan logga in via. För att mötena ska bli så bra som möjligt behöver du också ett särskilt anpassat headset samt en webbkamera.

Cisco Jabber

Cisco Jabber är ytterligare en vanlig programvara för att delta på videomöten. För att använda Jabber behöver du programvaran installerad på din dator, ett headset samt en webbkamera.

Webbläsare

Genom att ansluta via webbläsare, kan du enkelt koppla upp dig mot ett videomöte. Du skriver bara in adressen till mötet (som du får i mötesbokningen) i webbläsarens adressfält och loggar in med ditt namn och mötets rumsnummer. De flesta webbläsare fungerar, men vi rekommenderar att du använder Chrome eller Firefox.

Surfplatta och smartphone

För att kunna använda surfplatta och smartphone behöver du installera en app som stödjer uppkoppling mot ett videomöte. Vi rekommenderar att du använder dig av appen "Pexip", eftersom den är gratis. Du kan även installera Skype och Ciscos appar, men då krävs att du har ett konto och en licens som kostar pengar.

Telefon 

Du kan alltid delta på ett videomöte via vanlig telefon, men då bara ha ljudförbindelse. Telefonnumret du då ska ringa upp får du i möteskallelsen. Videonferenssystem i fysiska mötesrum: Stationär videokonferensutrustning i form av bildskärm, kamera, mikrofon, fjärrkontroll, etc. kan du med fördel placera i ett särskilt rum avsett för videomöten. För att kunna använda denna utrustning behöver den finnas registrerad i en egen, eller inhyrd infrastruktur (gatekeeper) som du ansluter mot den nationella tjänsten. Det är också viktigt att den stationära videokonferensutrustningen följer de tekniska krav som finns. Läs mer om detta i de tekniska dokumenten för Video- och distansmöte

Kognitiv beteendeterapi på distans

Karin Gebart Hedman är sjuksköterska och basutbildad psykoterapeut på Storumans sjukstuga. Att ha videomöten med sina patienter tillhör hennes vardag. Detta bidrar till att hon kan ge både mer och bättre vård till dem som verkligen behöver.

Här kan du se och höra henne berätta om vad detta betyder för henne och vad det innebär för hennes patienter.

Se filmen med Karin Gebart Hedman där hon berättar (3,16 min)

Kort om Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) går ut på att patienten ska må och fungera bättre genom att förändra sitt beteende och hur personen i fråga uppfattar och tolkar sig själv och sin omgivning. I KBT är terapeuten aktiv och hjälper ofta till med att konstruera olika uppgifter som patienten på egen hand ska arbeta med mellan terapisamtalen. Det är en mycket viktig del i behandlingen, eftersom det är utanför terapirummet man lever sitt egentliga liv och det är där man vill få till en förändring. När patienten träffar terapeuten berättar denne hur det har gått, och man utvärderar tillsammans resultatet.

Så testar du din videoutrustning

Det finns ett virtuellt testrum dit du kan ringa om du vill testa att din videoutrustning fungerar. I testrummet kan du bland annat kontrollera att du kan koppla upp dig mot andra system, kontrollera att bild och ljud fungerar, att det går att visa presentationer, med mera.

För att kunna använda testrummet behöver videoutrustningen vara ansluten till Sjunet.

Så fungerar det

Du ringer upp testrummet och ska då komma till ett virtuellt rum som har namnet "Testrum Sjunet".

Nummer och adresser till testrummet är:

När du ringt in till testrummet ska du se dig själv och höra musiken som spelas i testrummet. Om detta fungerar betyder det att personer du har videomöte med kommer att se dig och du kommer att höra dem.

För att kontrollera att det går att visa dokument, till exempel en power-point-presentation, gör du detta som du brukar göra. Om detta fungerar ska bilden på dig ersättas av presentationen du vísar.

Funktioner testas - inte kvalité

I testrummet testas främst funktioner, inte kvalité. Bilden på dig själv kan vara något fördröjd, men det beror på att testsystemet testar olika sätt hur videokonferenssignalerna kan transporteras.

Dessa funktioner testas:

  • Att andra deltagare kan se dig på bild 
    - Detta fungerar om du ser din egen bild.
  • Att du kan se andra deltagare på bild 
    - Detta fungerar om du ser din egen bild, eftersom din bild skickas fram och tillbaka likt en digitial spegel.
  • Att andra deltagare kan se din presentation 
    - Detta fungerar om du ser din presentation istället för din bild när du slår på din presentation.
  • Att du kan höra andra deltagare 
    - Detta fungerar om du hör musiken från testrummet.
  • Att det går att ringa mot Sjunet
    - Om du når testrummet, fungerar video-anslutningen mot Sjunet.
  • Att det går att ringa ut mot Internet
    - Om du når testrummet, fungerar video-anslutningen mot Internet.

Dessa funktioner testas inte:

  • Att andra deltagare kan höra dig
  • Att andra deltagare kan ringa upp dig
  • Att du kan ta emot andras presentationer

Om du har problem eller behöver mer information

Om du har problem, till exempel att bilden inte ser ut enligt ovan, kontakta vår leverantör Compodium på telefon:  08-24 12 01. 

Videoportal

I vår videoportal samlar vi alla videofilmer som tagits fram av Inera, samt andra relevanta filmer inom ramen för nationell e-hälsa. Via portalen sänder vi även direktsändningar från olika evenemang.

Filmerna som finns samlade i portalen kan också finnas tillgängliga på andra ställen. Men för att få en bättre överblick har valt att även samla dem på en gemensam plats.

Roller och ansvar

Innan en organisation ansluter till Video- och distansmötestjänsten, ska det finnas minst två utsedda kontaktpersoner för denna tjänst. En administrativt ansvarig person, och en teknisk kontaktperson. Du kan se ansvaret för respektive roll här nedan.

Vilka roller och ansvar som gäller för Video- och distansmötestjänsten finns även att läsa i policyn för tjänsten Video- och distansmöte.

Visa/Dölj mer information

Administrativt ansvarig person

  • Lämplig person

    Administrativt ansvarig person är systemägare (eller motsvarande) med ansvar för avtals, ekonomi- och personella frågor.

  • Ansvarsområden

    Den administrativa kontaktpersonen ansvarar för att:

    • det finns resurser för att hantera administrativa frågor kring tjänsten
    • utse minst en teknisk kontaktperson/funktion, som kan ta hand om tekniska frågor kring tjänsten 
    • anslutna system, applikationer och utrustning uppfyller de krav som nämns i policyn för Video- och distansmöte 
    • möjliggöra tillräcklig säkerhet i egna videosystem under utveckling, anskaffning, drift och förvaltning
    • det finns ett dokumenterat regelverk för hur egna videosystem ska användas och hanteras
Visa/Dölj mer information

Teknisk kontaktperson

  • Lämplig person

    Teknisk kontakt kan vara en person eller ännu hellre en funktion (motsvarande systemförvaltare) som går att nå vid driftstörningar på den nationella tjänsten för Video- och distansmöte.

  • Ansvarsområde

    Den tekniska kontakten ansvarar för att:

    • tekniken fungerar lokalt
    • lokal utrustning följer de standarder som krävs för att använda tjänsten

Nyheter och nyhetsbrev Video- och distansmöte

Via länkarna nedan hittar du nyheter och nyhetsbrev om Video- och distansmöte.

Pris

Aktuellt pris för Video- och distansmöte hittar du via länken nedan.

Dokument för VIdeo- och distansmöte

Via länken nedan hittar du dokument som berör Video- och distansmöte.